Trädgården Jorden - det civiliserade Eden

Integration och vård a la marknad - två flugskitar i en smäll...

2012-01-29T00:11:00.000-08:00

"Jag har inga synpunkter på var de externa [läs: privata] vårdgivarna lokaliserar sig. Vi bidrar till ökad integration om vi genom en valfrihetsreform gör så att Gottsundabor kan söka sig till primärvård någon annanstans och då rör sig från sin stadsdel eller kommer i kontakt med andra människor i väntrummet"

Så ser Landstingsstyrelsens ordförande Erik Weiman på de "vårdvalsreformer" som den styrande alliansen i Uppsala håller på att genomföra (I UNT 29 Januari). Svaret gäller frågan om vad det säger om reformen att inga privata vårdcentraler har etablerats i Gottsunda (mer än 50% utlandsfödda, lågstatusområde) medan flera har öppnats i Luthagen (mindre än 15% utlandsfödda, högstatusområde). Han lyckas motivera en misslyckad vårdpolitik med en sanslös syn på hur vi skall få integration i samhället. Kanske de kan stänga Systembolagen i Vellinge och Djursholm, så att de rika kan på en anledning att integreras bättre med de mindre välbeställda i Rosengård och Rinkeby?

Jag brukar inte ägna min blogg inlägg åt den här typen av dagsaktuella politiska inägg - men jag tyckte att uttalandet uttrycker en extrem tro på att marknadslösningar är bäst på att lösa problem på alla områden. En tro som helt saknar empirisk grund.

mer om Uppsalas vårdpolitik

Ojämlik vård efter reform

http://www.unt.se/enkoping/forsatta-problem-for-vardcentral-1647421.aspx
http://www.unt.se/debatt/vi-fortsatter-mota-medborgarnas-krav-1638650.aspx

Det Goda Märket eller en miljon bitar information?

2012-01-25T00:20:00.000-08:00

Kvickly i Danmark har nu lanserat Det Goda Märket, ett metamärke för ekologiskt, rättvisemärkt och miljömärkt. Omtanke-hjärtat kallar de det

"nu har vi gjort det endnu nemmere for dig at vælge det sunde, det økologiske eller det bæredygtige alternativ. Du skal bare kigge efter det grønne omtanke-hjerte, når du køber ind Det viser vejen til de mere end 1600 omtankevarer, du finder på hylderne i Kvickly."

Frågan är om kunderna verkligen är betjänta av ett sådant märke. Till slut måste väl ändå lösningen vara att alla varor i butiken representerar sådana värden? Å andra sidan så är det så att om alla varor uppfyller den typen av krav, så behövs ju inte märkena längre. Och att använda märket kommer inte längre vara en konkurrensfördel. Jag har skrivit en del om det här på min engelska blogg.

"The attraction of an eco label, for businesses and consumers alike is to differentiate a product from other products that are without the label. But the more successful the label is the less value it has in a competitive market." Läs mer

Överhuvudtaget så finns det starka skäl till att fundera över framtiden för den här typen av massmärkning. Å ena sidan hotas de av minskande värde i takt med ökad framgång. Å andra sidan hotas de av de möjligheter till individualiserad märking som ges med internet, mobilteknik och QR koder.

"Det är ett billigt, snabbt och effektivt sätt för ett företag att snabbt byta ut relevant information och förse de som scannar koderna med uppdaterat material. Den som scannar en QR-kod tas helt enkelt via en bakomliggande URL vidare till en webbsida som kan innehålla allt från uppdaterade tågtider, rabattkuponger till olika videoklipp." skriver Mobile Interaction. Den kan ju också innehålla detaljerad produktinformation, ett företags egna produktstandard, bilden på bonden, en länk till en webkamera i grisstallet.

I Japan började ett företag, Aeon, med QR koder på grönsaker redan 2004. Läs mer.
Konsumenter kan ladda ned an app från GoodGuide i USA som betygsätter 100 000 konsumentprodukter efter effekter på hälsa, miljö eller sociala förhållanden, se bild nedan. Det möjliggör dels en omdelbar jämförelse och en starkt ökad differentiering i produktutbudet. Och det är ju det senare som företagen är intresserade av, snarare än en värld där alla är lika ekologiska eller lika rättvisa.

Och någon har redan skapat en QR kod som är ätlig, inte nog med det, den är gjord av ekologisk frukt och grönsaker!

Vi kommer att få se en mycket snabb utveckling på det här området. En utveckling som kommer vara en utmaning både för företagen och handeln, men kanske ännu mer för märkningssystem som KRAV, Svanen och Rättvisemärkt.

Tidigare inlägg om miljömärkning mm.

Resultatet spelar ingen roll
Ekologiskt jordbruk – mer än KRAV
Eco labels: the more successful, the less value
Don't buy organic instead of changing the world - do it as part of changing the world
Sustainable coffee is increasing, but only 35% is sold as such.
How fair is fair?
What gives value to an eco label

Fler artiklar i ämnet:

Stöd Wikipedia

2012-01-01T14:33:00.001-08:00

Jag brukar inte använda min blogg för uppmaningar att stödja många olika saker. Men mitt flitiga användande av Wikipedia inspirerade mig att skänka lite pengar dit och att uppmana andra att göra det också.

Fri Kunskap är inte fel...

Ökade klyftor är symptom på en sjuk värld

2011-12-19T06:29:00.000-08:00

"Inkomstskillnaderna har ökat kraftigt sedan 90-talet. Den tiondel av befolkningen som är rikast har fått se sina inkomster öka med hela 63 procent de senaste 20 åren. De fattigaste har bara fått en ökning med 1,7 procent." Det skriver Svenska Dagbladet idag. Lustigt nog är det en artikel i Näringslivsdelen och inte på framsidan, men det kanske är ett uttryck för att politiken är död?

De ökade klyftorna är mer än ett isolerat problem som kan fixas med lite klassisk fördelningspolitik, och de har djupare orsaker än alliansens reformer. Jag har skrivit om detta tidigare till exempel i inlägget Jag, frissan, fönsterputsaren, jämlikheten och Wilkinson
och i inlägget Vems regler skrev jag

"När man klagar på att företagsledare har för höga löner i förhållande till arbetarna så får vi höra att de måste betala internationellt konkurrenskraftiga löner så att inte de duktiga företagsledarna vill arbeta i andra länder. Samtidigt argumenterar man med samma "internationella konkurrenskraft" samma argument för varför anställdas löner skall vara låga - dvs om svenska arbetare begär för stora lönelyft så kommmer vår industri konkurreras ut och vi förlorar jobben. Så samma regelverk, dvs reglerna för global handel och internationell konkurrens, blir å ena sidan ett argument för att våra företagsledare skall ha högre löner och våra arbetare skall ha lägre löner. Är inte det fantastiskt? Hur kan det bli så?"

I vår globaliserade värld bör vi också se till den internationella utvecklingen.

Pyramiden ovan visar hur ojämt världens tillgångar fördelas. Den rikaste halva procenten av jorden befolkning äger mer de fattigaste nittio procenten tillsammans. Det är viktigt att inse att det inte bara är skillnaderna inom länderna som ökar, utan också skillnaderna mellan länderna, enligt en rapport från Världsbanken:

"In 1870, the gap between the richest countries (Australia and Great Britain) and the poorest (Nepal and Ghana) was 8 to 1; in 2007, it is 31 to 1 (United States and Norway vs. Nepal, North Korea and Ghana)."

Se också: The wealth Pyramid - a sign of poverty och Growing inequality, between people, between countries, between region, between urban and rural.

Det är säkert så att den borgerliga politiken förvärrat detta, men det är viktigt att inse att mycket av den här utvecklingen också skett under en socialdemokratisk politik - och att de underliggande drivkrafterna i den globala kapitalismen obönhörligt leder åt det hållet. Dvs den fördelningspolitik som vi (kan) bedriva kan bara förändra på marginalen. Det är hög tid att faktiskt ändra det system som driver på ojämlikheten, och inte bara behandla symptomen.

andra tycker:

SvD Näringsliv / DN / DN2 / Aftonbladet / Aftonbladet2 /

Ylva Johansson / Birger Schlaug / Gunvor / Unionen Opinion / Rapporter från välfärden / Martin Moberg /

Våra önskningar är oändliga och omättliga

2011-12-18T06:11:00.000-08:00

Det är ingen tvekan om att, som Epikuros uttrycker det, ”våra önskningar är oändliga och omättliga”. Detta gör att vi aldrig blir tillfredställda, alltid frustrerade. Olika filosofier söker tygla detta, i synnerhet buddhismen. Samtidigt är det denna rastlösa strävan efter något nytt, något annat, vilken varit mänsklighetens drivkraft och vilken gjort att vi har utökat vår kunskap och vårt materiella välstånd. Det handlar mer om att finna en balans snarare än att låta det ena ta över. Som någon klok person sade: ”Frihet kan leva i utrymmet mellan vad som är och vad som är möjligt.”

Vi kan tillfredställa våra behov på olika sätt. Vårt samhälle bygger i mycket stor utsträckning på en vision av i det närmaste oändliga materiella behov som bara kan tillfredsställas med en ständigt ökande produktion. Men en titt på de flesta, om inte alla, traditionella samlar- och jägarsamhällen visar att dessa tillfredställer sina medlemmars behov väl, och att det görs till en mycket blygsam arbetsinsats. Det är inte tänkbart att återvända till den typen av samhälle. Ett skäl är självfallet att en modern människa helt enkelt inte skulle vilja leva på det sättet. Ett annat skäl är att vi är femtio gånger för många människor för att kunna överleva med fångstteknologi. Men dessa samhällens tillfredsställare kanske kan ge oss lite vägledning hur vi skall förhålla oss. Kvalitet, omtanke, känsla för naturen och materialen, arbetstillfredsställelse, stolthet över sin gärning är alla viktiga värden som kan ge oss tillfredsställelse. Att leva i ett socialt sammanhang är en annan mycket viktig faktor. Lika viktiga är vårt behov av fantasi och av berättelser. Myter och sagor kan få ökad betydelse. Därför borde inriktningen i de rika samhällena vara att skapa mer av denna typ av värden i stället för att hetsa fram mer tillväxt.

Resonemanget har också bäring på diskussionerna om arbetstidsförkortning. Det är trist att Miljöpartiet nu verkar backa från dessa idéer (Schlaug, Röda Malmö, DN2 ).Men lika trist tycker jag det är att man upphöjer lönearbete i sig som ett ideal. Eller att det huvudsakliga skälet för att förkorta arbetet skulle vara att dela solidariskt på arbetet (DN 17/12).

"Jag upphör aldrig att förvånas över att ett arbete anses vara någon form av mänsklig rättighet. Lönearbete är bara en parantes i mänsklighetens utveckling - och borde helst förbli en parantes i stället för att glorifieras som en rättighet!"

skrev jag i ett blogginlägg: Från historiskt tvång till mänsklig rättighet - och tillbaks igen?

Äntligen lite dåliga nyheter!

2011-12-13T10:00:00.000-08:00

Jag har svårt att bli ledsen för en sådan nyhet:
Sänkt prognos för handeln "Tillväxten i detaljhandeln blir i år den sämsta på 15 år. Och det blir inte mycket bättre nästa år."(DN). Också i SvD och Rapport

Det är tydligen likadant i USA. "Försäljningen hos detaljhandelsbolagen i USA blev en besvikelse för marknaden. Detaljhandelns försäljning i USA steg 0,2 procent i november, jämfört med månaden före"

Den vikande konsumtionen påverkar efterfrågan på energi: "Internationella energimyndigheten, IEA, sänker sina prognoser för den globala efterfrågan på olja 2011 och 2012." (Affärsvärlden)

Men Svenskt Näringsliv tycker att det är vår förb-de plikt att konsumera mer:

"När så nästan ingen kom för att handla hos gubben med affären fick han stänga. Julmaten och klapparna som han hade sett fram emot fick han titta i stjärnorna efter.Än värre gick det för den fattiga arbetaren på andra sidan jorden som hade tillverkat många av sakerna i gubbens affär och som inte fick jobba längre eftersom ingen köpte sakerna."

eller "Men lösningen på våra globala utmaningar är inte att sluta konsumera. Tvärtom – vi har aldrig haft så bra förutsättningar att möta stora förändringar som idag."

Och lobbyorganisationen Ekonomifakta säger: "Det är nu hushållen hade behövt vara mindre försiktiga, inte mer." Och regeringen drar sitt strå till konsumtionsstacken med den usla restaurantmomssänkningen: Krogmoms: bra att någon räknar.Det är ju trots allt så att minskad konsumtion är det mest effektiva sättet att minska våra utsläpp av växthusgaser och vårt rovdrift på naturen: Tillväxt utan ökade utsläpp forfarande mest en dröm. Redan den moderata Burenstam Linder insåg, i den rastlösa välfärdsmänniskan, att vi bara blir mer och mer stressade av att vår fritid exploateras och kommersialiseras.

Tyvärr fortsätter konsumtionshetsen.Visst blir man trött!
"vi har allt, men det är också allt vi har" (Ole Paus)

Men att konsumtionen nu viker är förhoppningsvis inte bara en reaktion på att folk har mindre pengar, men också på att de slutar definiera sig efter sin konsumtion.

Ekologiskt jordbruk – mer än KRAV

2011-12-05T09:30:00.000-08:00

Gunnar Rundgren höll ett lunchseminarium där han berättade om sina erfarenheter från arbete med ekologiskt jordbruk både internationellt och i Sverige. Han var noga med att påpeka att ekologiskt jordbruk är mer än det som sker enligt de olika regelverk och certifieringar som finns. Se hela presentationen på EPOKs webb TV.

Varför (den oreglerade) marknaden är en dysfunktionell evolutionär mekanism

2011-12-05T03:13:00.000-08:00

Det finns en bestickande likhet mellan utvecklingslärans och marknadsekonomins grundläggande tankar. Att det är organismens egenintresse som driver utvecklingen. I sina mer extrema former uttryckta som socio-biologi och ekonomism. Men hur är det egentligen med marknadens urval av produkter och beteenden. Leder det till att resultaten är optimala för mänskligheten, eller ens för den som gör valen?

Det finns mängder av exempel på att det lönar sig att släppa ut dåligt testade produkter på marknaden, eller produkter eller tjänster av dåligt kvalitet. Det vet alla som har åkt taxi. Det är bara genom att skapa en långsiktig relation till en viss taxi chaufför eller ett visst bolag som man kan försäkra sig om en anständig service. Det finns inga samhällen som tillåter försäljning av läkemedel som inte har genomgått av samhället definierade tester. Offentliga inköp (den största av alla sk marknader) bygger på långsiktiga kontrakt mellan säljare och köpare och inte på någon fri marknad där fria aktörer ständigt tar beslut om att köpa eller inte köpa. Och så fungerar de flesta transaktioner mellan företag också.

Vi kan också gå till de mer fundamentala varorna och tjänsterna, mat och arbetskraft. Det finns i princip inga länder som har en "fri" arbetsmarknad. Det beror på att de kortsiktiga vinsterna man kan uppnå av att t.ex. betala svältlöner helt underminerar samhällets stabilitet, förutom att det är förödande för den enskilde.

Vi ser hur matproduktionen har drivits att misshandla djur för kortsiktiga marknadsfördelar, dvs. det lönar sig att driva en oetisk produktion. Användningen av konstgödsel av en enskild bonde leder till ökade skördar för denne, och hon kan då konkurrera ut andra bönder vilka inte använder den tekniken. Det leder då till att alla bönder ”tvingas” använda konstgödsel för att hänga med. Att det leder till föroreningar av vatten, sämre kvalitet på produkterna klarar inte marknaden av att reglera i någon större utsträckning. I torra länder så pumpar bönder grundvatten för bevattning. När antalet bönder är tillräckligt stort, så sjunker grundvattnet för varje år (enligt uppgift 2-3 meter per år i delar av Kina och Indien). Allas produktion blir mindre och mindre effektiv, men konkurrensen tvingar dem att borra djupare och djupare. Den samhälleliga lösningen är självfallet att reglera vattenuttagen, fördela vattnet mellan bönderna och odla mer torktåliga grödor.

Hur bra den vinstdrivande marknaden är på att organisera äldrevård och skolor ser vi ju hela tiden. Det är intressant att se hur många marknadsliberaler som anser att skolor och vård inte skall få drivas med vinstintresse – men det är ju vinstintresset som är den grundläggande idén bakom marknadsekonomin i den tappning vi känner den, en marknad utan vinstintresse är knappast en ”marknad” i dagens mening. Däremot var ju många ”marknader” sådan historiskt, dvs priser och annat var strikt reglerade.

Det finns ju i själva verket en oändlig rad med sådana exempel. De kallas ofta ”marknadsmisslyckande”, återigen ett uttryck för att marknaden är normen. Eftersom marknaden numera (så var det ju inte tidigare i historien) är normen, så behöver den som förespråkar en marknadsmässig distribution (av allt från skruvar till utsläppsrätter och utbildning) inte på något sätt bevisa att det är optimalt. Däremot måste alla andra bevisa hur deras lösningar skulle kunna fungera.

Tränger vi djupare in frågan så ser vi att inte heller evolutionens mekanismer faktiskt skapar ett bra resultat för arterna. Om så vore fallet så skulle dinosaurierna aldrig ha dött ut. Man räknar med att 99 procent av alla arter har dött ut. Och det är ju inte någon vidare meritförteckning för det naturliga urvalet. Det är möjligt att marknadens och naturens ”naturliga urval” är precis lika dysfunktionella?

Hur smarta är smarta nät, och för vem är de smarta?

2011-11-28T19:30:00.000-08:00

"Smarta nät" det låter väl bra. Vem skulle kunna vara emot det? Ja, det finns i alla fall rätt stora frågetecken:
Det som är ett problem för elbolagen förvandlas genom smarta nät till konsumenternas problem. Och investeringarna skall inte betala av de penningstinna kraftbolagen utan av staten. Att det framställs som en strålande miljö-investering bör i alla fall kritiskt granskas.

Jag tillhör inte dem som är lagd för konspirationsteorier, men när saker framställs som om de skulle vara "bra för konsumenterna", så är det för det mest företagen som vill få en kostnadshöjning eller annat att verka mer acceptabel. Inga företag kör ju länger med: "på grund av ökade kostnader så vill vi höja priset" eller "eftersom vi blivit uppköpta av riskkapitalister som vill ha högre avkastning på sitt kapital så får vi öka priset", NEJ då, det heter "för att kunna erbjuda DIG (just DIG) en bättre service så genomför vi följande förändringar. Samtidigt så förbättrar vi vårt debiteringsystem så att varje kund får en bättre anpassad servicenivå".

"För att kunna använda energi så effektivt som möjligt utan att för den delens skull kompromissa med människors liv och vardag behöver vi en intelligent kontroll över produktion och konsumtion. För att detta skall bli verklighet behövs också bra kommunikationslösningar. Det smarta elnätet kommer att göra det möjligt för de boende i Norra Djurgårdsstaden att ta aktiv kontroll över hur de använder energi. Människor kommer att kunna göra val så att de blir en aktiv del i att nå de högt satta miljömålen i stadsdelen."

Det är således en "möjlighet" för oss att "ta aktiv kontroll". Och vem skriver så? Fortum förstås.

"Smarta nät stärker konsumentens maktställning eftersom den får större möjligeter att påverka sin elkostnad." säger Mikael Odenberg från Svenska Kraftnät.

"morgondagens smarta nät inte klarar sig utan smarta kunder som genom löpande tillgång till elpriser kan se till att elförbrukningen följer den mer ojämna produktion som blir följden av mer vind i elsystemet. " var slutsatserna på ett seminarium hos Vattenfall.

Jo, vi har hört det förr, "smarta kunder" är de som skulle gynnas av avregleringen av elmarknaden och de som skall gynnas av mängder av olika privatiseringar. Men om man inte är smart då, eller om man vill göra annat än att spara kostnader åt elbolagen, för är det inte vad det här egentligen handlar om?

Både elbolagen och de bolag som levererar infrastuktur och tjänster till de smarta nätet ä väldigt entusiastiska: "Världen över görs det gigantiska satsningar på smarta elnät. För Ericsson, Electrolux och mängder av andra företag väcker det förhoppningar om nya stora marknader", skriver E24.Och som vanligt när företag talar sig väl om en ny teknik så vill man att någon annan skall betala. Och det är inte så svårt att list ut VEM det är som skall betala. Staten och konsumenterna förstås.

"Boulder i USA vill bli en av de första städerna i världen med ett smart elnät. Efter nästan tre år är projektet försenat och kostnaderna har ökat med 300 procent. Nu får kunderna betala räkningen." rapporterade Ny Teknik förra året.

"Om debatten om elpriserna inte tar hänsyn till investeringskostnaden för förnyelsen av dagens nät finns en risk att utvecklingen försenas." säger Per Langer, vd för Fortum Sverige. Och vips här finns ju en "möjlighet till gröna investeringar"! Det borde ju ändå gå att få politisk enighet om att göra en storskalig investering i något så himla bra och miljövänligt som smarta nät? Vi får hela tiden höra att de behövs för att öka användningen av vind och solenergi, eller elbilar. Statliga investeringar från Kina till USA flödar. I Sverige byggs ett smart nät på Gotland för statliga pengar

"Antingen är smarta nät en bra investering som leder till högre effektivitet och lägre kostnader, eller så är det en dålig investering som kostar pengar utan att ge något tillbaka. I det senare fallet bör vi inte gå vidare med det. I det förra fallet så borde det inte vara några problem att få investeringsvilligt kapital till projektet" skriver Jakob Eliasson.

Jag hävdar inte att smarta nät är fel. De har trots allt vissa tilldragande egenskaper vad gäller möjligheterna till ökad användning av sol och vindkraft, och möjligen vissa möjlighetet vad gäller minskad elanvändning. Men det verkar saknas en kritisk analys, både ekonomisk och resursmässig. Även om det finns vissa miljöfördelar av smarta nät, hur mycket mer resurser skall offras för att bygga ut dem. Hur mycket mer koppar, hur mycket mer sällsynta jordartsmetaller går åt? Hur mycket energi går åt för denna utbyggnad?

Lite mer läsning

Nu är Japans första smarta elnät igång

The Smart Grid's Problem May Be Storage's Opportunity
Förslag om timdebiterad hushållsel

De bästa målarna i den romantiska traditionen: Företagen

2011-11-25T09:46:00.000-08:00

Det kommer knappas som en överraskning att en internationell undersökning av så kallad Corporate (Social) Responsibility (Socialt ansvarsfullt företagande) visar att det mestadels är luft och fina målsättningar, men sällan någonting substantiellt. Ibland är det lögn och förbannad dikt också.

"The quality of environmental data in sustainability reports remains appalling at times, even today," said Dr Ralf Barkemeyer, a lecturer in CSR at Leeds and one of the team leaders. "In financial reporting to leave out an undisclosed part of the company in the calculation of profits would be a scandal. In sustainability reporting it is common practice. Put provocatively, companies get points for knowing where they want to go, but nobody seems to check whether this is where they are heading. Aspiration replaces performance."

Men var det verkligen någon som trott på det där är min spontana reaktion - men sanningen är att det är det.....

Jag har skrivit om det flera gånger på min engelska blogg, tex följande inlägg om patetisk grönmålning av Sony Ericsson: Pathetic greenwashing

Och i Trädgården Jorden skriver jag:

Den oinvigde tenderar att tro att ett företag som är certifierat för sitt mil-jöledningssystem (ISO 14000 eller EMAS) uppför sig bättre på miljöom-rådet än ett företag som inte är det. Denna missuppfattning förstärks av de certifierade företagen, konsulterna som hjälper dem och av certifieringsor-ganen. Alla använder de uttryck som ”miljöcertifierad” (208 000 träffar på Google dec 2008). I själva verket är det starkt miljöstörande industrier som har gått i täten för miljöcertifiering. Sanningen är att denna typ av miljö-certifiering inte betyder mycket mer än att man uppfyller lagstiftningen, att man har ett system för att kontrollera detta och att man har planer, upp-följning och rapportering av den miljöpåverkan man har. Sammantaget är dessa system och certifieringar skrapningar på ytan, och de kan inte alls leda till att näringslivet kan klara av de utmaningar som det ställs inför om det skall vara den drivande kraften i den nödvändiga omställningen. I ännu mindre utsträckning än miljömärkning innebär det någon konkret förbätt-ring. Det betyder inte att de är negativa, tvärtom. Det man kan ha syn-punkter på är att de framställs som betydelsefulla när de inte är det och att de missbrukas av företagen i deras marknadsföring.

Corporate Social Responsibility (CSR) eller ibland bara Corporate Re-sponsibility är att annat koncept som har antagits av stora delar av närings-livet, påhejat av regeringar och FN. FN har lanserat ett initiativ kallat Glo-bal Compact. På samma sätt som företag som producerar skräp får kvali-tetscertifieringar och de värsta industrisektorerna blir miljöcertifierade så är CSR-ansträngningarna av företag oftast ett utanverk utan större inne-håll. Jonathon Porrit ger exemplet på hur militärmaterialtillverkaren BAE visar sitt ansvarstagande genom blyfria kulor, mindre gifter i missilerna och granater som orsakar mindre föroreningar (Porrit 2007). Skandalföre-tag som Enron och många av de banker som nu står med byxorna nere har varit pionjärer inom CSR, vilket inte direkt stöder konceptens trovärdighet. Delar av industrin och flera nyliberala debattörer tycker att CSR är skadligt därför att man tar bort företagens fokus på det de existerar för, att driva företag och generera profit. Den traditionella vänstern har oftast rea-gerat starkt på inslagen av frivillighet för företagen och förespråkar snarare politisk reglering av t.ex. miljökrav och sociala krav än olika typer av certifieringar. En del nyliberala debattörer delar den uppfattningen med logiken att det är bättre med en extern reglering som sätter upp sociala regler för alla företag än att företagens interna arbete förvirras av CSR.
Men visst finns det företag som försöker. Och det är inte bara små nisch-företag. Svenska McDonalds:

•    återvinner 90 % av alla förpackningar.
•    använder till 90 % Bra Miljöval el.
•    serverar ekologisk mjölk och kaffe.
•    har ventilationssystem som anpassar sig till antalet besökare i restauran-terna, vilket minskar energiförbrukningen betydligt.

Man hävdar också att en måltid på McDonalds förbrukar cirka 1 kWh vilket är betydligt mindre än vad en måltid i hemmet förbrukar (McDonalds 2008). Svenskägda MAX går ännu längre och försöker vara koldioxidneutralt genom trädplantering i Afrika. Självklart är dessa åtgärder i alla fall steg i rätt riktning.

Varför är vi så besatta av konkurrenskraft?

2011-11-18T02:22:00.000-08:00

Hur kan samma människor som pratar sig väl för effekterna av global frihandel med motivet att alla tjänar på den samtidigt hävda att det är så viktigt att vi ligger i framkanten av utvecklingen så att vi inte tappar konkurrenskraft? Jag utvecklar mer om det i inlägget: Stop pretending there are only winners in the global market. Och visst har det här en direkt bäring på diskussionerna om tillväxt. Rädslan för att halka efter verkar spela en stor roll för folks besatthet av tillväxt.

Tidigare inlägg i samma ärende:

Sunday, 28 November 2010

det finns vinnare och förlorare

"Det mest förbjudna är att luta sig tillbaka och ta välståndet för givet. Frestelsen är stor när det går bra, men vi lever i en internationaliserad värld med snabba rörelser över gränserna. Där är framgången flyktig och måste förtjänas var dag." skriverPJ Anders Linder på SvD. Det upphör inte att förvåna mig att just de som ihärdigt försvarar en total marknadsliberalism samtidigt betonar hur viktigt det är att vi skall ligga i framkant, att vi skall satsa på forskning (och här talar man lika ofta i hur många procent man tycker skall gå till forskning, samtidigt som man avfärdar procentmål för bistånd, men det är en annan tråd...) eller på att skall vara attraktiva för företag eller individer (läs minskad skatt).

OM det är så att de har rätt, så beror det på att alla faktiskt inte är vinnare, utan att det faktiskt finns förlorare; att det globala ekonomiska systemet faktiskt kan vara, i alla fal delivs, ett nollsummespel; att vårt välstånd faktiskt kan vara byggt på andra människors ryggar och på förstöring av andra männisors miljö. OM de har rätt så är min slutsats inte att vi skall hugga i hårdare, utan att vi skall vägra delta i ett sådant spel.

Monday, 16 August 2010

Vems regler

Det är lustigt -eller hemskt egentligen - hur spelreglerna alltid gynnar de starkare. Det är klart, det är ju dom som i stort som skriver reglerna, så man skall väl inte vara alltför förvånad. Ta det här med löner.

När man klagar på att företagsledare har för höga löner i förhållande till arbetarna så får vi höra att de måste betala internationellt konkurrenskraftiga löner så att inte de duktiga företagsledarna vill arbeta i andra länder. Samtidigt argumenterar man med samma "internationella konkurrenskraft" samma argument för varför anställdas löner skall vara låga - dvs om svenska arbetare begär för stora lönelyft så kommmer vår industri konkurreras ut och vi förlorar jobben. Så samma regelverk, dvs reglerna för global handel och internationell konkurrens, blir å ena sidan ett argument för att våra företagsledare skall ha högre löner och våra arbetare skall ha lägre löner. Är inte det fantastiskt? Hur kan det bli så?

En orsak för att det kan bli så är att det finns fri rörlighet för kapital och för varor medan det inte finns fri rörlighet för människor. Den globala överklassen har dock på det stora hela fri rörlighet. Dvs är du tillräckligt rik så är du välkommen i nästan alla länder. Eller om du har en unik kompetens. Denna snedvridning gör att villkoren för den internationella överklassen tenderar till a bli mer lik i världen. Det vanliga folket kan dock inte flytta, men tvingas likväl konkurrera med varandra indirekt genom priset på de varor de producerar. På så sätt lyckas man framställa tricket att svenska direktörer behöver betals bättre och svenska arbetare sämre som något av en naturlag, som något oundvikligt, och därför inte en politisk fråga. Men allt beror på vem som skriver reglerna för spelet.

Du kan kolla grafen på löneutvecklingen bland industriarbetare och maktelit, så ser du effekterna

Väx upp Uppsala - glöm megacityambitionerna

2011-11-07T03:53:00.000-08:00

Att Uppsala är en småstad demonstreras bäst med den energi vilken politikerna försöker få oss att se den som en storstad. En riktig storstad har självklart inga sådana komplex. Det är som ett litet barn som försöker visa sig som vuxen. Varför kan man inte vara stolt över att vara Sveriges största småstad istället för Sveriges minsta storstad?

Tanken att kalla en stad med 200 000 invånare för storstad är nog rent skrattretande i ett globalt perspektiv.En annan sida av saken är hur man kopplar ihop storhetsdrömmarna med bekymren över en ständigt ökande världsbefolkning. Varför skall Uppsala Växa.

Storhetsdrömmar
Uppsala kan missa storstadstiteln
Storstad nästa

Artiklar om att Uppsala är en (bra) småstad
Storleken det bästa med Uppsala
Sveriges största småstad: En studie om varför Uppsalas stadskärna har en liten area
Uppsala – En charmig småstad!

Ekologiskt jordbruk är mer än regelverk

2011-11-06T09:15:00.001-08:00

Gunnar Rundgren var tydlig med att ekologiskt jordbruk inte är uthålligt som det ser ut idag, men det är inget annat jordbruk heller. Dessutom är ekologiskt jordbruk så mycket mer än det jordbruk som ryms inom de regelverk som satts upp för certifieringen.

Det var omkring åttio personer som trängdes i Ultuna Studentkår den 31 oktober när Gunnar Rundgren berättade om ekologiskt jordbruk på ett lunchseminarium ordnat av EPOK.
Läs mer

Vi blir 7 miljarder idag - låt oss röra oss fritt!

2011-10-30T07:48:00.000-07:00

Jag hälsar nummer 7 miljarder välkommen till Jorden!

Idag eller i morgon föds människa nummer 7 miljarder . Det sägs att vi är fler människor idag än antalet som levt under hela mänsklighetens existens. Tanken svindlar. Vid 2050 kommer vi vara 9 miljarder ungefär. Det är så gott som säkert. Antalet barn som föds har redan börjat minska, vi har passerat "peak child" för ett antal år sedan. Det är också hög tid att slå fast människors rätt till fri rörlighet. Det är skandal att kapital och varor skall få röra sig fritt på klotet, men inte människor.

(Huffpost,Chicago Tribune, bbc, SvD, AB, Ekot, Norberg, Gapminder, Expressen, Markus Larsson, Tidningen Effekt
Afrika har gjort det omöjliga möjligt.
Befolkningsfrågan en framgångssaga.
Svenska Dagbladet har oxå skrivit om befolkningsökningen.
om fri rörlighet: nu, kk, bt, NTG, Maria Ferm, Jakop Dalunde )

nedan finns tidigare inlägg på bloggen med etiketten "befolkning" de handlar om

Köp ofödda barns död så du kan släppa ut (mer) koldioxid - om resurskonflikter
Rurbanism - en ny trend? - om urbanisering
Varför skall Uppsala växa? - om hur vår globala utveckling är summan av lokal utveckling.
och två inlägg om migration och om rätten till fri rörlighet
Ett globalt Apartheid - en skamfläck för mänskligheten
Migration den mest utjämnande faktorn

Wednesday, 27 April 2011

Köp ofödda barns död så du kan släppa ut (mer) koldioxid

Genom en strålande artikel av Sian Sullivan leddes jag att kolla upp The Optimum Population Trust. Den leds av en rad namnkunniga miljöpersonligheter som tex. Jonathon Porrit (fd ordförande för Jordens Vänner och UK Sustainable Development Commission), David Attenborough (BBC), Jane Godall (Hon med schimpanserna) och Paul Elrich (han som myntade begreppet befolkningsexplosionen på sjuttiotalet). Den gör säkert mycket bra, och jag håller med om att en för stor befolkning är ett verkligt problem. Inte för att jag tror att vi kommer få svälta pga av brist på mat, men befolkningen gör att vi utsätter naturen för för stora påfrestningar, och minskar utrymmet för andra arter. Samtidigt så tycker jag att befolkningsexplosionen framställs lite väl onyanserat. Trots allt så har nu ett stort antal länder stabiliserat sina befolkningar. Jag går inte så långt som att hålla med George Monbiot som säger att: It’s no coincidence that most of those who are obsessed with population growth are post-reproductive wealthy white men: it’s about the only environmental issue for which they can’t be blame

Men när jag ser vad Optimum Population Trust håller på med så blir jag faktiskt mörkrädd: De har startat PopOffsets, www.popoffsets.com. Dess affärsidé är att vi som har dåligt samvete för våra koldioxidutsläpp skall köpa utsläppskrediter i form av åtgärder för att minska befolkningen, eller bromsa ökningen.

PopOffsets is unique - the first project in the world that, simply and transparently, enables individuals and organizations to offset their carbon footprint by funding the unmet need for family planning and the removal of the many barriers to women who want smaller families.

Det kan ske genom en blanding av utbilding, preventivmedel mm (de är noga med att tala om att de aldrig stödjer aborter). De påpekar att deras insatser riktar sig både mot befolkningsökning i de rika länderna som i de fattiga. De säger att förvisso så förbrukar de rika mycket fler resurser (typ tjugo gånger), men att de fattiga kommer för eller senare bli rika så i det långa loppet gör det inte så stor skillnad. Det känns som en vandring väldigt nära den fascistiska zonen.

Visst är det bra att utbilda kvinnor och sprida preventivmedel, men att koppla det till rika människors överkonsumtion och att vi skall köpa rätten att släppa ut genom att förhindra andra människors från att födas, känns som ett bottennapp. Nej mycket värre än ett bottennapp. I grunden betyder det att vi "värdesätter" ett ofött barn genom uträkningar om hur mycket koldioxidutsläpp vi sparar. Vi köper icke-personers död så att säga. Om det här sättet att hantera våra problem är de rätta, då är det fel på samhället.

Den enda fördelen med resonemanget är att den tydliggör att det handlar om makt: den som har pengar kommer ha rätt att fortsätta konsumera. Han eller hon kan köpa sig rätten av andra människor som inte skall fortplanta sig, inte hugga ned skogen där de bor; inte försöka leva som vi eller något av de många sätt vi försöker köpa oss mer tid och plats att inte ändra vår livsstil. En livsstil som är det verkliga problemet.

Detta inlägg är också publicerat på Newsmill, där det mycket snabbt har lästs av många.

Thursday, 31 March 2011

Rurbanism - en ny trend?

Stad kontra land diskuteras mycket.

Nu snubblar jag på begreppet Rurbanism, tex på Ulrika Gabriels blogg och på
Carbonsmart som för övrigt inviger mig i begreppet Reburbia
Worldchanging skriver också om Rurbanism

"Trenden kallas rurbanism, en sammansättning av orden ”rural” (lantlig) och ”urban”. I praktiken innebär trenden att bo i stan, men att leva som en bonnläpp". skriver Veckans Affärer om Rurbanism

Oj vad tråkigt då, jag som trodde att det var något seriöst, men det är tydligen bara en kommersiell trend...Eftersom jag själv har flyttat in till stan nyligen så vore det ju skoj om det var bättre än att bo på landet. Fan tro't, men det kan ju vara skönt för stadsbor att känna så...Och bor man i stan så försöker man göra det bästa möjliga, som att vara med i Matparken.

För ett tag sedan skrev jag inlägget: staden - himmel eller helvete
Jag läser o tidningen Omvärlden ett inlägg av den liberale debattören Johan Norberg som talar om hur progressiv staden är och hur viktig den är för utvecklingen. Han påtalar t.ex. att mycket större andel av människorna i städerna har tillgång till rinnande vatten och avlopp än vad människor på landsbygden har. Sedan läser jag på Effekts blogg ett resonerande inlägg av Matilda Welin om stad och land. För något år sedan cirkulerade en del artiklar om att miljöpåverkan av en Manhattanbo var mycket mindre än miljöpåverkan av en landsbygdsbo i USA, främst pga av mer bilåkning av landsbygdsborna.

Cornucopia hade också ett inlägg om detta med en hel del kommentarer. Ylven med.
Ungefär just nu så är ju stadsbefolkningen i världen större än landsbygdsbefolkningen - för första gången i historien

Friday, 11 March 2011

Varför skall Uppsala växa?

Uppsala med det gamla samhällets symboler, slottet och kyrkan i bakgrunden, och nya symboler, vägar, bilar, IKEA och kraftvärmeverket (som nu skall börja elda kol!) i förgrunden.

Foto: Kolbjörn Örjavik

"Bara positivt att Uppsala växer"

Häromdagen när jag läste de ständigt återkommande uttalanden av Uppsalas ledande politiker om att Uppsala kommer att växa, eller snarare att Uppsala skall och bör växa, så drog jag mig till minnes en diskussion jag och en kollega hade i Uganda för några år sedan. Det gällde storleken på Jinjas befolkning. Jinja är Ugandas näst största stad som har sisådär 100 000 invånare. Vi läste i tidningen att Jinjas borgmästare uppmanade befolkningen att föröka sig mer och kvickare så att Jinja skulle kunna växa snabbt och nå en halv miljon. Vi skratade lite hånfullt - och rätt bedrövat - över hur man kunde vara så idiotisk när Ugandas befolkning växer alldeles för fort. Att ledande politiker inte inser det utan uppmanar befolkningen av föröka sig ännu mer verkar ju helt hårresande.

Det är klart, Uppsala är inte Jinja, men jag undrar ändå vad det är man vill åstadkomma genom att stimulera Uppsala att växa snabbare ändå. Jag som redan bor här har inget behov av det. Det kommer på inget sätt öka mitt välmående. Uppsala har redan en skriande bostadsbrist vilken trissar upp bostadskostnaderna enormt (och det i en stad där det är så stora grupper som behöver en billig bostad). De ledande politikerna anser inte heller att det är kommunens ansvar att se till att det finns bostäder eftersom näringslivet skall fixa det (vilket man kanske kan tycka är rätt i teorin, men teorin har ju falsifierats om och om igen i Uppsala, så det är helt klart att teorin inte håller). Men det var nu inte det jag skulle diskutera. Frågan var varför skall Uppsala växa? Ja jag har svårt att se något annat skäl än för att fylla vår kommunlednings (tomma?) egon med känslan av att vara viktig. Jag förstår mycket väl att Uppsala kanske skulle växa även utan kommunledningens inställning, därför att det är en dynamisk stad med ett fördektigt läge, så det är klart att kommunledningen måste planera för det, Men ledningen gör långt mycket mer än det, de vill stimulera och uppmuntra denna folkökning. De vill ju att Uppsala skall vara en "storstad (de skulle kanske åka på studieresa till Kina). De (skall vi kalla dem för tillväxttalibanerna - vilket vackert ord?) har dock inte gått så långt som att förbjuda preventivmedel och aborter - ännu....

Tuesday, 17 February 2009

Migration den mest utjämnande faktorn

Om vi menar allvar med en global utjämnning av levnadsvillkor så bör vi bejaka fri rörlighet av människor. Jämfört med fri rörlighet av kapital, varor eller tjänster så har fri rörlighet, eller starkt förbättrad rörlighet, av människor en mycket större effekt för ökning av välståndet.

Migration spelar roll på minst fyra olika sätt: 1) viss utjämning av lönerna, 2) remitteringar av pengar till det gamla hemlandet, 3) återinvandring samt 4)återinvestering och handelslänkar.

1) Sextio miljoner emmigrerade från Europa mellan 1850 och 1910. Denna emmigration skapade arbetskraftsbrist i Europa och en press uppåt på lönerna. Migrationen ledde till minskade skillnader i löner i stora delar av världen. Lönerna på Irland beräknades öka med 32 procent pga migrationseffekter, 28 procent i Italien och 10 procent i Norge medan den minskade lönerna i Argentina med 22 procent och i Australien med 8 procent.

2.Remitteringar, dvs vad utvandrade personer skickar hem betyder globalt sett minst lika mycket som bistån och direktinvesteringar. I vissa länder i Centralamerika och Karibien så uppgår de till mer än 10 procent av BNP. 2006 skickades 50 miljarder dollar hem av latinamerikanska utvandrare.

3. En betydande andel migranter kommer tillbaks till sitt gamla hemland. Ibland kommer det hem misslyckade med svansen mellan benen, medan ofterar kommer de med betydande kapital och affärsidéer.

4. Även de som inte återvänder kommer i många fall upprätthålla kontakter med det gamla hemlandet och kanske investera i produktion eller öppna handel med leverantörer i de gamla landet.

Trots detta är det få av globaliseringsförespråkarna vilka pläderar för en fri rörlighet av människor, och frågan verkar knappt komma upp på den internationaella dagordningen. Detta bidrar till känslan att globaliseringen inte drivs i intresset av de fattiga.

Jo, det finns en baksida också. T.ex. braindrain, dvs att de bättre utbildade åker frå¨n fattiga länder till de rika - men det händer ju redan idag. De flesta länder accepterar invandring av läkare, kärnfysiker och stjärnekonomer. De sociala följderna av ökad invandring kan också var allvarliga - men i ärlighetens namn så är de problemen små jämfört med de skriande globala orättvisorna, så det är nog ett pris vi får betala. Slutligen vill jag säga att i grund och botten så önskar de flesta människor att vara där de är och inte alls flytta någon annanstans.

Friday, 6 February 2009

Ett globalt Apartheid - en skamfläck för mänskligheten

Stora delar av världen hyllade att Järnridån och Berlinmuren föll. I fysisk mening började nedmonteringen i maj 1989, då Ungern öppnade gränsen mot Österrike och avlägsnade taggtråden, för att nå en höjdpunkt 9 november samma år, då Berlinmuren öppnades. Äntligen skulle människorna i Öst få röra sig fritt och inte vara instängda. Under en lång period innan så hade västvärlden hälsat sk avhoppare välkomna, men de var ju inte så många och hade otroligt politiskt värde. Murens fall sammanföll också med allt tuffare hållning mot invandrare, och nu fanns inte längre stormaktspolitiska skäl att låta medborgare i Ukraina, Kazahkstan eller Armenien komma och gå som de ville. Den sk fria världen låter ju inte de människor som vill komma in, så hur kan man kritisera diktaturer för att inte låta människor resa ut?

Vi hyllar de som hjälpte judar att fly från nazisterna, tex Folke Bernadotte och Raul Wallenberg. Även andra historiska hjältar, verkliga eller påhittade som Röda nejlikan, hjälpte förföljda att fly från sitt hemland. Men idag skulle de alla kallas för människosmugglare och dömas till långa fängelsestraff[1]. Nu invänder vän av ordning att de som verkligen har goda skäl kan få asyl. Jo. men för att få asyl så måste man komma hit först eller söka på ambassaderna. Och hur många riktiga flyktingar kan söka asyl på en ambassad?

Begränsningen av rörlighet för människorna i världen är ett globalt Apartheid och en skamfläck. Fri rörlighet är en mänsklig rättighet, och det är ett hån att varor, tjänster och kapital skall få flöda fritt över gränserna, men inte människor.

[1] Jag ifrågasätter inte att en del av de sk människosmugglarna är rena skurkarna, men saken är den att lagen drar alla över en kam.

Regeringen och Luleå fnaskar för att få Facebooketablering

2011-10-27T04:51:00.000-07:00

Den svenska regeringen har skjutit till 103 miljoner kronor i stöd till Facebooks bygge av ett datacenter i Luleå. Pengarna delas ut från statskassan som regionalt investeringsstöd, ett slags bidrag till företag som etablerar sig i speciellt utvalda områden i Sverige, däribland nästan hela Norrland. (enligt idg.se, Ny teknik, och Piteåtidningen, Aftonbladet) Det blir dyra jobb, kanske 30 stycken så skattebetalarna petar in 3 miljoner per arbetstillfälle...'

"We knocked on doors at Facebook's head office (in Palo Alto, California) and today they're moving in to Lulea _ this is huge, really huge," said Matz Engman, who heads the Lulea Business Agency, a public-private partnership working to attract businesses to the region.(Sydney Morning Herald)

Anläggningen är företagets första i Europa och den tredje som drivs i egen regi. 2014 ska den stå helt färdig. Det rör sig om tre datahallar på 28 000 kvadratmeter vardera. Den sammanlagda ytan blir alltså 84 000 kvadratmeter, ett datacenter av gigantiska mått.(idg)

Internationellt så gör Facebook stor sak av att centret skall drivas av miljövänligt vattenkraft, (chron, ). Energiåtgången motsvarar 16000 villor. och ha ett effektbehov av 120 MW.

Lyssna på P1:s inslag.
Enligt Luleå Näringsliv kommer Luleå i framtiden att marknadsföras som The Node Pole när fler aktörer i databranschen ska bearbetas!

Jag skrev om den här etableringen 19 maj, också Norrländska socialdemokraten Aftonbladet Dagens nyheter Affärsvärlden

Nya ekomål

2011-10-24T20:09:00.000-07:00

Från Ekologiska Lantrbrukarnas veckobrev.

Jordbruksverket har nu fått regeringens uppdrag att utreda behov och utformning av nya nationella mål för ekologisk produktion och marknad. De nya målen ska integreras i kommande nytt landsbygdsprogram 2014-2020. Jordbruksverkets utredning ska vara klar senast 30 maj 2012 och utföras efter samråd med berörda myndigheter och organisationer.
   - Ett glädjande besked, kommenterar Ekologiska Lantbrukarnas verksamhetsledare
Maria Dirke. Det förra nationella målet för ekologisk konsumtion och produktion
sträckte sig fram t o m 2010, och vi har efterfrågat finansiering av en fortsättning. Sverige har fortfarande inte utnyttjat hela den potential som ekologisk produktion har. Incitamenten till omläggning är fortfarande små och osäkerheten stor, och därför behöver utvecklingen ännu en tid drivas på av nationellt sponsrade mål.    De nationella målen för 2010 är ännu inte uppfyllda.I brist på en offentlig strategi för perioden 2011-2013 har Ekologiskt Forum vid SEI (Stockholm Environment Institute)tagit initiativ till ett idéarbete för att föra diskussionen vidare hos alla aktörer runt den ekologiska produktionen. Förslaget till strategi för 2011-2013 finns på Ekologiskt Forums webbplats http://ekologisktforum.se/

(lite småroligt det hela eftersom jag just skickat ett plan för hur nya ekomål skulle kunna utvecklas till Inger Källander, projektledare på Ekologiskt Forum).

Att lära av andra

2011-10-17T02:22:00.000-07:00

Häromdagen skrev jag om vad vi kan lära av danskarna, nu har jag fått inspiration ännu längre bort.

Som första land i världen kommer Sydkorea att starta ett helt ekologiskt lantbruksuniversitet, dessutom har staten byggt ett ekologiskt centrum för 250 miljoner kronor. Det och mycket annat imponerade på de nästan 2 000 deltagarna i den 17:e ekologiska världskongressen i Sydkorea i slutet på september. Utöver de tillresta deltagarna besöktes de olika lokala arrangemangen, däribland en matmässa, av 250 000 personer.

Det ekologiska museet.

På kongressen presenteras nya forskningsresultat, men det diskuteras också politik, filosofi, livsåskådningar och den ekologiska rörelsens vägval. Hans Herren, mottagare av World Food Prize, hävdade att industrialiseringen av jordbruket, med en kombination av högavkastande sorter, konstgödsel och bekämpningsmedel, har skapat ett ”monster av stärkelse och vatten”. Man har drivit upp skördarna i kilo men missat näringsinnehållet och därigenom orsakat mycket av fetmaepidemin i världen. Den har heller inte haft någon positiv effekt för hunger, hälsa eller miljö.

Jag talar inför kongressen

Prisskillnaden mellan ekologiska produkter och icke-ekologiska produkter är större i många av de asiatiska länderna än i Sverige. I Japan är de genomsnittligt 70 procent högre, i Malaysia flera hundra procent och även i Korea och Kina är priserna mycket höga. I Japan finns sedan lång tid tillbaka system liknande Ekolådan. I Kina kan man nu köpa ekologiska produkter i alla större städer. Kina exporterar ekologiska produkter för drygt 2 miljarder kronor och den inhemska marknaden uppskattas omsätta 14 miljarder kronor , motsvarande en marknadsandel av knappt en procent.

I kongressens värdland för året, Sydkorea drivs merparten av jordbruket mycket intensivt. Användningen av konstgödsel är nästan fyra gånger högre per hektar än i Sverige och bland bekämpningsmedelsbrukarna ligger man i världstopp. Kanske är det just därför som intresset för ekologisk produktion är så stort. Tolv procent av Sydkoreas bönder är anslutna till något av de tre miljömärkningssystemen för mat, som baseras på statliga regler: ”ekologiskt”, ”fritt från bekämpningsmedel” och ”produkter odlade med ’mindre’ bekämpningsmedel”.

De flesta jordbruk i Korea är mycket små. Men det finns undantag.
”Vi odlar 150 olika grönsaker på 40 hektar, har 200 anställda och omsätter cirka 60 miljoner kronor bara på sallad”, berättar Guen Mo Ryu som äger ekologiska Jangan Farms. Man importerar också ganska mycket ekologisk mat till Sydkorea.

Med 50 miljoner människor och mindre åker än Sverige får man uttnyttja marken effektivt.

Marknaden för ekologiska produkter i Sydkorea överstiger sannolikt 1 miljard kronor. De flesta kommuner har bestämt att de ska köpa miljövänliga produkter och Gayangskolan i Seoul, med nästan tusen elever, serverar enbart ekologiska produkter.

Texten ingår i Ekolådans nyhetsbrev 42

Vad kan danskarna som vi inte kan?

2011-10-11T20:57:00.000-07:00

Den nya regeringsförklaringen i Danmark innehåller intressant läsning, inte minst på jordbrukets område. Satsningar på ekologiskt jordbruk imponerar. Och så skall man tillsätta en utredning för att att se över lantbrukets strukturella, ekonomiska och miljömässiga utmaningar. Men framför allt så är den följande meningen intressant.,

"Andre lande – ikke mindst de europæiske – står overfor samme udfordring med at mindske landbrugets naturbelastning, og det er en fordel, hvis Danmark kommer først med den nødvendige teknologi og viden"

I praktiskt politik betyder det bla nya avgifter på bekämpningsmedel och mer begränsingar, kanske också avgifter, på konstgödsel. Dansk lantbruk är mycket marknadsanpassat och konkurrensutsatt. Det är märkvärdigt att den danska regeringen tycker att man i det läget kan lägga på näringen extra "bördor" medan situationen i Sverige är den motsatta. Här tog man bort avgiften på konstgödseln och inför nu ett riktat bidrag till svinproduktionen. I Sverige anser vi att jordbruket behöver "kompenseras" för att vi har hårdare regler eller avgifter. I Danmark ser regeringen det snarast som en framtidssatsning....Vad kan de som vi inte kan?

-----utdrag or den danska regeringsförklaringen ----------------------
Danmark skal være det sted, hvor de kommende års miljøteknologi inden for fødevareproduktion og landbrug udvikles. Biogasteknologi, anden generations biobrændstoffer såsom bioethanol samt teknologi til fjernelse af ammoniak burde for længst have været et vigtigt dansk eksportområde. Andre lande – ikke mindst de europæiske – står overfor samme udfordring med at mindske landbrugets naturbelastning, og det er en fordel, hvis Danmark kommer først med den nødvendige teknologi og viden frem for at købe den
af andre.Det vil være nødvendigt med en skærpet regulering af landbrugets brug/udvaskning af kvælstof og af brugen af sprøjtegift blandt andet gennem en højere pesticidafgift og større sikkerhedszoner omkring vandboringer. Giftfrit drikkevand er højt prioriteret.

• Målsætningen om at fordoble det økologisk dyrkede areal fra 2007 til 2020 er
nødlidende. Omlægningen til økologi foregår betydelig langsommere end forudsat.
Regeringen vil tage initiativer, der gør det muligt mindst at opfylde målsætningen.

Den grønne omstilling af landbruget er helt nødvendig. Udgangspunktet er en situation, hvor landbruget har opbygget en stor gæld.
• Regeringen vil derfor nedsætte en hurtigt arbejdende uafhængig natur- og
landbrugskommission til udarbejdelse af forslag til løsning af landbrugets
strukturelle og økonomiske og miljømæssige udfordringer, herunder hvordan
erhvervet kan bidrage i klimaindsatsen og til miljø- og naturindsatsen.

tankar på tåg

2011-09-27T14:58:00.000-07:00

Tåger rullar in på perrongen i Vladivostok, 3 minuter före tiden i tidtabellen. Det är ganska imponerande för ett tågsätt som gått 6 dygn från Moskva och med inga stopp längre än 25 minuter...Och järnvägsstationerna utefter vägen är i gott skick. Och det är faktiskt ett monopol....

Ryska Järnvägen är ett av världens största järnvägsbolag som har 85 500 kilometer spår och 1,2 miljoner anställda. Bolaget har monopol på de ryska järnvägarna. Omkring 1,3 miljarder människor använder sig årligen av järnvägarna, och lika mycket frakt transporteras via järnvägsnätet. Bolaget står därmed för 80% av den totala transporten i Ryssland (Wikipedia).

Jag har åkte den transibiriska järnvägen mellan Moskva och Vladivostok 17-28 september. Jag lägger nog ut en reseberättelse lite senare, Här är bara lite allmänna funderingar som kom under resan, bortsett från sagan om Henry och Loser som jag skrev på tåget samt an hel drös med andra artiklar och tal tex det jag skall hålla på kongressen i Korea om några dagar.

Jag tänkte på James Joyce’s Oddyseus när jag satt och skrev anteckningar från resan. Jag försökte skriva tankarna som de föll sig, men jag kom ohjälpligt efter. För varje mening man hinner skriva hinner hjärnan skapa tjugofem nya. Jag kände mig ett tag oändligt stressad av den tanken. Det skulle ta ett år, eller kanske ett helt liv att beskriva de sju dagarna på tåget! Det är otroligt vad vi filtrerar information hela tiden. De flesta av de tankarna har jag ju glömt en timme senare. Därför går det ju an att skriva ned vad man upplevt under dagen på kvällen. Även det tar en himla tid, men tom tur är har det mesta redan fallit på historiens soptipp saknad av ingen – och samtidigt så finns det mesta kvar någonstans. Det kan räcka med en lite impuls, ett mönster, en lukt, ett klädesplagg, en låt och så finns det där igen, det man trodde man glömt för alltid. Nej, det trodde man inte alls eftersom man inte kom ihåg det över huvud taget.

Jag tar en hel del foton. Samtidigt så undrar jag hur mycket upplevelse man missar genom att skriva om den, ta foton och skicka sms eller epost till vänner i stället för att bara VARA, bara UPPLEVA. Jag tror kanske vi får svårare och svårare för det i vår kultur. Och det är klart att folk som har som jobb att beskriva verkligheten, som jag själv antagligen är mer miljöskadade än andra – eller är det så att man ser MER för att man försöker dokumentera det. Tvivlar....

Ja det blev ju rätt filosofiskt det där. Men är det något man blir på en sådan tågresa så är det nog filosofisk, särskilt om man reser ensam. Jag tror att det är det som gör att jag gillar rätt bra att resa ensam, och att jag normalt sett inte är särskilt inbjudande till kontakt när jag reser; att det är ett tillfälle då jag får mycket tid att bara vara, bara sitta och tänka. Och jag får erkänna att det är jäkligt bra att tåget inte har Internet. Telefonen fungerade för det mesta och det räcker mer än väl.

Medicin med motsatt verkan

2011-09-26T16:19:00.000-07:00

För snart 60 år sedan hade utvecklingen av antibiotika till effektiva läkemedel tagit fart på riktigt. Det kom att revolutionera behandlingen av bakteriesjukdomar hos både människor och djur. Idag står vi inför hotet att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot antibiotika.

Varje år dör ungefär 25 000 personer inom EU av infektioner av multiresistenta bakterier. Enbart sjukvårdskostnaderna för att vårda de drabbade uppgår till 1,5 miljarder euro per år. Också i Sverige blir fallen fler. Det finns redan idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta mot alla kända typer av antibiotika. En viktig orsak till att resistens uppstår är att antibiotika rutinmässigt används i djurhållningen. I Sverige är det inte tillåtet att använda antibiotika i förebyggande syfte, men i många andra länder tillsätts antibiotika som tillväxtbefrämjare i djurfoder.

Antibiotika används i andra länder till och med som bekämpningsmedel, vid päronodlingar exempelvis. Den antibiotika vi använder sprids i nästa steg i naturen. När människor eller djur behandlas med antibiotika, kommer ungefär hälften av dosen att utsöndras genom urinen i oförändrad och aktiv form. Ny forskning från Uppsala universitet visar att antibiotikaresistenta bakterier kan bildas vid mycket låga koncentrationer av antibiotika. För att uttrycka sig lite drastiskt; vi odlar resistenta bakterier. Även om jag själv inte tar någon medicin, så får jag den via maten, och till och med via dricksvattnet.

Ett särskilt absurt fenomen är potatissorten Amflora som har modifierats för att producera stärkelse som är tänkt att användas vid papperstillverkning. Potatisen har även tillförts en antibiotikaresistent så kallad markörgen, som är motståndskraftig mot två sorters antibiotika. Att medvetet sprida sådant i naturen verkar helt oansvarigt. År 2010 fick åtta potatisfält i Norrbotten och ett i Västra Götaland förstöras, därför att kontrollerna av dem varit otillfredsställande.
Jordbruks- och livsmedelsetablissemanget skrämmer ständigt upp oss med att det skulle vara farligare att äta ekologiskt än icke-ekologiskt. Resonemanget bygger på föreställningen att om man inte använder bekämpningsmedel och antibiotika så kommer sjukdomsalstrande organismer av olika slag att hamna i maten. Detta visar sig vara helt fel. En amerikansk undersökning visar att 37 procent av alla salmonellaprover från icke-ekologisk kyckling hade resistens mot sex olika typer av antibiotika medan inga ekologiska kycklingar hade antibiotikaresistenta bakterier. Det är den konventionella djurhållningen som producerar antibiotikaresistenta bakterier.

Antibiotikaanvändningen i djurhållningen kan mycket väl komma att bli nästa stora miljö- och hälsoskandal.

Artikeln ovan har publicerats i Ekolådans veckobrev 39