tag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post6565642388605283788..comments2024-03-20T04:55:45.170-07:00Comments on Trädgården Jorden: Demografi, stort kapitalbehov och låg lönsamhet hindrar unga (blivande) bönder. Gunnar Rundgrenhttp://www.blogger.com/profile/11869055229248959119noreply@blogger.comBlogger12125tag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-16660699447464002892017-07-08T13:20:23.893-07:002017-07-08T13:20:23.893-07:00Vad gäller delning: andelskvarnar, andelsslakterie...Vad gäller delning: andelskvarnar, andelsslakterier och andelsmejerier var det vanliga ända fram till 70-talets storskalighet slog igenom, så inte heller där tror jag bosättningsmönstret är det stora problemet. <br /><br />Vad jag ser behöver hända är att man börjar använda den moderna tekniken, inte fortsätta med den nuvarande. Varför har vi inte redan idag självkörande plogar och skördetröskor som klarar en stenmursomringad åker på 0,2 ha? Varför har vi inte soldrivna ogräsrensare som kan pila upp och ned i fårorna och klippa av allt ogräs? Varför har vi inte redan idag små soldrivna drönare som kan känna igen rapsbaggar, flyga ifatt dem och mumsa upp dem? Robotar som vallar frigående djur? Maskiner för lövtäkt (får verkar älska torkade löv), självgående slåttermaskiner som klarar steniga och tuviga ängar... Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-59268557255742296022017-07-08T07:40:54.535-07:002017-07-08T07:40:54.535-07:00Det är nog inte att gårdarna/torpen ligger lite en...Det är nog inte att gårdarna/torpen ligger lite ensligt som är huvudproblemet idag, utan att ägorna är små och dåligt arronderade och passar illa för dagens krav på storskalighet och maskinanvändning (drivet av kravet på allt billigare livsmedel). Men inte ens på 1800-talet var flertalet gårdar tillräckligt stora för att försörja en familj, (ens utan tjänstehjon) utan de flesta bönder behövde också andra inkomstkällor: fiske, dagsverken, arbetsvandringar, vallning, avsaluslöjd, kolning, tjärbränning etc. <br /><br />Det är detta diversifierade mångbruk som skapat biotoper för den biologiska mångfald vi ser idag, och på något sätt måste vi se till att återuppliva en sådan mångfald av olika brukningsmetoder. Och eftersom arter ofta har olika behov under olika delar av sin levnad, så behövs många olika brukningsmetoder inom ett litet geografiskt område - dvs storskalighet fungerar oftast mycket dåligt.Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-75021857970287935562017-07-08T04:18:06.593-07:002017-07-08T04:18:06.593-07:00Jonas E: Jag tänkte mig nu bosättningsmönster här ...Jonas E: Jag tänkte mig nu bosättningsmönster här primärt. I och med enskiftet kring 1800-1900 dvs samma tid som "nybyggare" tog sig an Amerika, Australien, Sydafrika osv. skapades normen av en självförsörjande familjegård på jämbördigt avstånd från varandra. Byarna/samhällena i närheten blev servicecentraler med affärer, samlingslokaler (kyrka, fullmäktige m.m.)<br />"Sig självt nock" har mer och mer varit på utgående sedan mellankrigstiden. Idag är många av de här gårdarna helt enkelt ganska oattraktivt belägna, vi har heller inte fyra-sexbarnsfamiljer med drängar/pigor (10-15 personer) som ska bo där vilket det ofta gjorde för hundra år sedan (ej att förglömma alla sociala förändringar som skett, en husfader/patron underställd Herren och konungen ytterst ansvarig för gårdens väl och ve tror jag inte heller vi får tillbaka). Och om vi ska dela mer på resurser efter ett organisationsschema rimmar det vad jag ser ganska illa med att vara så avlägset belägna från varandra att det blir svårt att få råd och läge till detta (vi ska minnas att en stor del av subventionerna till elektrifiering m.m. kom just från staten/myndigheterna av det skälet att det i många fall hade varit omöjligt ens för en grupp bönder i närheten att gå samman - Ur myndigheternas och marknadens synvinkel var dock även denna "olönsamma" investering med el/tele utdraget till utmarksområden lönsamma i så måtto att nya marknader för hushållsmaskiner, elarmaturer m.m. uppstod).<br />En annan faktor är att många av installationerna från den här tiden (pumpar, el) håller på att slitas ut och måste ersättas i vilket fall.<br /><br /><br />Ska vi kunna få råd och läge till en sorts ny landsbygdsbosättning tror jag inte vi ska ha det nuvarande bosättningsmönstret för ögonen. Rimligare måste det bli billigare att dela på den centrala infrastrukturen (maskiner och vissa inventarier). Och någonstans finns det en gräns hur vettigt det är med stora sammanhängande åkerlappar Karl Klnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-33472933766042910722017-07-05T09:01:12.518-07:002017-07-05T09:01:12.518-07:00Man får lov att plöja en hel del litteratur för at...Man får lov att plöja en hel del litteratur för att få en riktigt bra bild av hur man tänker sig landskapsutvecklingen, men mycket av pionjärernas arbeten står sig än idag och både Mårten Sjöbäck och Sten Selander är njutbar läsning, rekommenderas för regniga dagar i sommar, liksom Centrum för Biologisk mångfalds serie om etnobiologi. Dessutom finns ju Janken Myrdals jätteverk Det svenska jordbrukets historia på KSLAs hemsida med gott om referenser till vidare läsning. <br /><br />I korthet tänker man sig att efter stäpperioden så fick vi en gles, buskartad vegetation - skånska fälader ungefär, som hindrades från igenväxning av bete och där naturligtvis de första jägarna hjälpte till genom att bränna lite då och då, för att få smakligare bete åt bytesdjuren, eller som ett sätt att skrämma fram djuren ur snåren. Bitvis visar pollenanalyser djupa skogar, men den stora, landstäckande urskogen som vi fick läsa om i skolan har kanske aldrig funnits. Däremot har det gått fram och tillbaka och tidvis har betesmarker vuxit igen, för att senare återuppstå. Men eftersom t.ex. stäppartade växter som fjädergräs, tofsäxing, backsippa, mosippa och en hel del andra har klarat sig ända fram till våra dagar, så måste det hela tiden ha funnits en tillräckligt öppna marker någonstans, och även spridningsmöjligheter mellan dessa.<br /><br />/Jonas E<br /><br />Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-77341096226956533482017-07-05T07:30:41.845-07:002017-07-05T07:30:41.845-07:00Jonas, har du någon info om "mammutstäppen&qu...Jonas, har du någon info om "mammutstäppen", det vore rätt intressant att förstå hur mycket gräsmark det fanns i Sverige strax efter istiden, för fem tusen år sedan och när boskapsskötslen slog igenom. <br />Karl, kopplingen mellan boendemönster och sociala och ekologiska funktioner är superintressant, och det känns som det finns många stenar att vända där.... Gunnar Rundgrenhttps://www.blogger.com/profile/11869055229248959119noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-43584563952200421432017-07-05T05:30:36.742-07:002017-07-05T05:30:36.742-07:00Hej Karl,
Jag vill även lägga ett biologiskt mång...Hej Karl,<br /><br />Jag vill även lägga ett biologiskt mångfaldsperspektiv på frågan: <br />50 % av våra rödlistade arter är beroende av jordbruk och i de flesta fall också av kontinuitet i brukandet. Många jordbruk har kontinuitet långt ned i järnåldern, vad gäller betesmarker kanske ännu äldre. en del arter tros vara överlevare från mammutstäppen och har absolut ingen annanstans att ta vägen om dessa marker försvinner. <br /><br />Även om gårdar och inägor flyttat runt lite genom åren, så har det funnits kommunikation mellan dem så att arter kunnat sprida sig och överleva. Det tar mycket lång tid att skapa nya biotoper för dessa arter, så de gamla kärnbiotoperna måste finnas kvar och hävdas under lång tid framöver. Det går alltså inte bara att överge dem och börja på ny kula och tro att vi kan återskapa det tidigare landskapet. <br /><br />Det finns förvisso risk att vi tappar dem ändå, men det är lite för tidigt att ge upp redan nu. <br /><br />/Jonas EAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-2288639924365701332017-07-04T13:22:45.653-07:002017-07-04T13:22:45.653-07:00Många av dagens gårdar har byggnader och fastighet...Många av dagens gårdar har byggnader och fastigheter som är byggda kring 1880-1930 efter enskiftets tid och ligger på långa avstånd från varandra. <br />Då på den tiden var å andra sidan varje gård ofta en egen "by" i den bemärkelsen att där bodde tjänstefolk (drängar, pigor) och en familj samt "di gamle på undantaget" som det hette i Småland. Det var inte bara bondefamiljen som bodde där utan även andra. <br /><br /><br />Vi har inte den demografiska situationen längre. Och utan en större mängd människor inom nära avstånd från varandra som kan försörja en del faciliteter tror jag det är lite dödfött att försöka skapa nya jordbruk med bas i var dagens jordbruksfastigheter ligger (då får vi problem med "den ensamma bonden" istället som det varit de senaste 50-80 åren). <br /><br /><br />Innan enskiftet kring 1800-1850 bodde de flesta svenskar i byar eller i vissa fall på herrgårdar som i sig var mindre byar (de skånska slotten och godsen kunde ha 70-200 anställda och ett antal hundra boende var, om än att det givetvis var med skillnad på slott och koja). Det finns fortfarande rätt många lantligt präglade samhällen runtom i landet som kunde ta del av omgivande service/infrastruktur och vara jordbruksproducenter. <br /><br /><br />Jag är av den mening att många av de gamla gårdarna får vi se som "övergivna" för bosättning p.g.a. de val som gjordes kring 1800-1850. Å andra sidan får vi spelrum för att göra något nytt, kanske utav det gamla som fortfarande finns kvar. Karl Klnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-83288291519861520812017-07-04T11:53:52.258-07:002017-07-04T11:53:52.258-07:00Vi är överens, men hur tar vi nästa steg...Vi är överens, men hur tar vi nästa steg...Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-55862043462198770822017-07-04T07:57:54.920-07:002017-07-04T07:57:54.920-07:00Tja, jag tror vi behöver förändringar både i markn...Tja, jag tror vi behöver förändringar både i marknaden, värderingar och statliga regler och beskattning. Man kunde förändra EU stöden också - femton EU länder har särskilda stöd för sm,å jordbruk - inte Sverige....Gunnar Rundgrenhttps://www.blogger.com/profile/11869055229248959119noreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-9832899455702895842017-07-04T05:52:28.092-07:002017-07-04T05:52:28.092-07:00Det är en skam att samtidigt som det läggs ned en ...Det är en skam att samtidigt som det läggs ned en halv miljon ha mark varje år, så är det bara den absolut bördigaste och bäst arronderade marken som lönar sig att odla, så att även de som verkligen är beredda att slita, inte kan komma åt någon mark. Tyvärr är det ju mer lönsamt att sätta hybridasp på en stor del av våra åkrar och sen ägna sig åt annat i 25 år innan man "skördar", med lika stor nettovinst som om man slitit med jordbruk varje år.<br /><br />Vad kan man göra åt detta?<br /><br />/Jonas EAnonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-48824786927890181012017-07-02T04:17:27.781-07:002017-07-02T04:17:27.781-07:00En, numera avliden, bekant lantbrukare sade till m...En, numera avliden, bekant lantbrukare sade till mig att hans far kunde lösa sina problem på 50-60-talen med att "dra åt svångremmen några hål" när det krävdes. Det kunde inte han göra trots goda villkor och idogt arbete. Hans start som lantbrukare runt 1970 gjorde att det ändå funkade hyggligt genom den snabba inflationen och subventionerna till jordbruket under hans första tio år som lantbrukare. Gården såldes senare till en som samlat ihop sina pengar genom annat företagande då lantbrukarens egna barn inte ville driva gården vidare. Gården har gått i handel ytterligare en gång och priset har bara blivit mycket högre...Anonymousnoreply@blogger.comtag:blogger.com,1999:blog-996749192840191739.post-62492063029030630352017-07-02T03:42:12.980-07:002017-07-02T03:42:12.980-07:00Helt sant. Jag är 35 och har länge haft en dröm om...Helt sant. Jag är 35 och har länge haft en dröm om att bli bonde. Men även om jag inte har problem med vare sig slit eller lite inkomst så är det en omöjlighet att få ihop så många miljoner som skulle krävas ens för en liten gård med gamla maskiner till utan att skuldsätta mig till ruinens brant. Tröskeln är enorm relativt alla andra verksamheter. Känns som man måste ärva och vara ensam arvinge om man ska ha en rimlig möjlighet.Gustavhttps://www.blogger.com/profile/14508132843920052649noreply@blogger.com