Sunday 27 May 2018

Kan vi, skall vi driva bilarna på åkerbränsle?

Biodrivmedel stod för 19 % av användningen för inhemska transporter (inte inräknat flyg), vilket motsvarar 17 TWh. En mycket liten del av detta, mindre än 2 TWh, var producerat av svenska råvaror. Den inhemska produktionen domineras av biogas från avfall (1,2 TWh) medan spannmålsetanol utgör en mindre del av användningen då den i rätt stor utsträckning exporteras. Vi använder även 0,4 TWh HVO (hydrogenerad vegetabilisk olja) baserad på inhemsk tallolja.


HVO dominerar helt importen. Drygt häften kommer från europeiska råvaror, en annan stor del är PFAD från Indonesien och Malaysia. PFAD är en restprodukt – eller sidoström (i den alltmer genomreglerade biobränslemarknaden spelar kategoriseringen av olika produkter en avgörande roll för hur de betraktas klimatpolitisk, men jag går inte in på det här) — av palmolja. Sverige och EU är också storimportörer av begagnad frityrolja från andra världsdelar. 

I rapporten Biodrivmedel och markanvändning i Sverige har Serina Ahlgren, Lovisa Björnsson, Thomas Prade och Mikael Lantz från SLU och Lunds universitet beräknat hur stora åkerarealer (permanent betesmark är inte inräknad) som varje svensk gör anspråk på. Efter avräkning för export beräknas medelsvensson använda 0,39 hektar åkermark. 0,25 hektar är åker i Sverige och 0,20 hektar åker i andra länder samtidigt som vi exporterar produkter från i genomsnitt 0,06 hektar (se bild nedan från rapporten).


Produktionen av animalieprodukter är den i särklass största posten i åkeranvändningen. Men hela 12 procent av den svenska åkerarealen används för foder till hästar och 3 procent till öl och sprit, medan biodrivmedel produceras på 4 procent av arealen.  Sex procent av åkermarken är oanvänd. Till det skall läggas att åkermark också tas helt ur drift, nästan en halv miljon hektar har tagits ur drift sedan 1966. 


Att vi använder mark i andra länder beror i mindre utsträckning på att vi importerar saker vi inte kan producera (kaffe och bananer t.ex.), utan i första hand på att det har varit olönsamt att använda all åkermark i Sverige. Det har t.ex. varit billigare att importera nötkött än att använda den numera nedlagda betesmarken för produktion, att importera soja som kycklingfoder än att odla åkerbönor i Sverige eller att importera hallon och jordgubbar (eller färdig sylt) istället för att tillverka sylt på svenska bär.


Forskarna anser att vi kommer att behöva minska våra transportbehov, använda fordon med högre bränsleeffektivitet eller eldrift, samt använda ca 20 TWh biodrivmedel per år för att uppnå målet om 70 % lägre växthusgasutsläpp 2030. Skogen kommer att stå för större delen (jag tar inte upp diskussionen om skogens användning här, den är också mycket intressant). Deras beräkningar pekar på att inhemsk åkermark kan bidra med 4-10 TWh biodrivmedel per år, utan att orsaka ökad markanvändning någon annanstans i jordbrukssystemet (så kallad iLUC, indirect Land Use Change, i klimat-tekno-babbel). De huvudsakliga vägarna är användande av halm och kasserat ensilage, användande av outnyttjade vallar och den åkermark som lagts igen de senaste 20-25 åren, outnyttjade mellangrödor och intensifierad vallodling där huvudgrödan blir djurfoder och återväxten biodrivmedel.


Det är möjligt att de har rätt. Men det är också viktigt att inse att deras beräkningar bygger på en rad förutsättningar vilka kan diskuteras (detta skall inte ses som en kritik mot forskarna de är tydliga själva med detta och diskuterar vissa av de frågor jag har också). 


Vårt avsevärda importberoende av mat fortsätter i detta scenario, dvs vi skall vara självförsörjande på biodrivmedel, men inte på livsmedel, en inte helt självklar prioritering i mitt tycke (inte heller något som forskarna rekommenderar). Man förutsätter att lika stora arealer används till djurfoderproduktion, öl och hästar också i framtiden. Om dessa arealer skulle användas till produktion av biodrivmedel skulle de kunna producera 9,5 TWh enligt forskarnas beräkningar (som finns i den vetenskapliga artikeln Can domestic production of iLUC-free feedstock from arable land supply Sweden’s future demand for biofuels? publicerad i Journal of Land Use Science) med 5,8 TWh från animalieproduktionen, 3,3 TWh från hästskötseln och 0,3 från öl och sprittillverkningen. Men eftersom animalierna står för en betydande del av vårt intag och energi, fett och proteiner skulle inte all areal kunna användas för bioenergi eftersom stora delar av den friställda arealen fortfarande skulle behövas för livsmedelsproduktion.    


Våra jordar innehåller avsevärda mängder kol. Det finns odlingssystem som gynnar uppbyggnad av kol i jorden och sådana som missgynnar det. Om kolet i jorden minskar betyder det att jordarna bidrar till växthuseffekten och om det ökar binds koldioxid i matjorden. Att återföra skörderester till jorden är en av de metoder som bidrar till att stabilisera eller öka jordens lagring av kol. Forskarna hävdar att man föreslår uttag på halm som inte är större än att kolförråden kan bibehållas. Utan att ha granskat detta i detalj känns det som tveksamma antaganden. Allt kol som inte återcirkuleras till jorden minskar jordens förråd av kol jämfört med om det skulle återcirkuleras. Kolet kan göra större nytta för klimatet i jorden än i atmosfären, och ökning av kolhalten i jorden har en rad andra fördelar för jordarnas egenskaper och långsiktiga produktionsförmåga.


Om man vet hur jordbrukets ekonomi fungerar finns det heller inget som gör att den enskilde jordbrukarens försäljning av halm, på något magiskt sätt, skulle lägga sig under gränsen för ett hållbart uttag. Det är nog mest sannolikt att det skulle vara på gårdar och i bygder där ensidig spannmålsodling dominerar där halm för biobränsle skulle bli en stor affär, och just de gårdarna skulle behöva återföra all halm till jorden. Samma invändning kan man ha avseende ökat uttag av biomassa från mellangrödor.


Intensivare vallodling torde innebära kraftigt ökad användning av konstgödsel, något som är problematiskt ur miljösynpunkt, men också ur klimatsynpunkt eftersom konstgödselframställning och användning är ett av jordbrukets allra största bidrag till växthuseffekten.


Rapporten visar för övrigt att produktionen av biodrivmedel blir betydligt billigare om de görs av spannmål än om de görs av restprodukter eller andra sidoströmmar. Halm är en billigare råvara än spannmålskärna, men ger trots det ett 20% - 50% dyrare biodrivmedel. Att använda livsmedelsgrödor för biodrivmedel är dock i strid med EU:s förnybartdirektiv (de reglerna är värda en egen visa). 
Det finns inte många gratisluncher i jordbrukssystemet. Om vi tar ut mer av något har det ett pris, eller går ut över något annat. Det finns egentligen inte särskilt stora resurser eller flöden som ”inte används”. Slakteriavfall kan t.ex. bli biogas eller HVO, men det kan också bli kattmat eller foder till insekter eller gödselmedel. Just nu har det t.ex. blivit brist på gödsel till ekoodlingen för att det lönar sig bättre att göra kattmat av visst slakteriavfall. Kattägare har tydligen större köpkraft än ekologiska bönder. 

Den nedlagda åkern och betesmarkerna är de resurser som skulle kunna tas i drift lättast. Men det är viktigt att förstå varför de har lagts ned till att börja med. Betesmarken har fått växa igen för att det är billigare att föda upp djur på det enorma överskott av odlade grödor som världens jordbruk har producerat med hjälp av ökade insatser av konstgödsel och bekämpningsmedel. Och svenska åkrar har lagts igen för att det inte har lönat sig att driva jordbruk. Det finns inget som tyder på man skulle kunna producera ekonomiskt konkurrenskraftiga biodrivmedel på mark där man inte kan producera konkurrenskraftiga livsmedel, det har visat sig över hela världen, jag har sett otaliga misslyckade försök med kommersiell produktion av biodrivmedel på, så
kallat, oanvänd mark eller marginaljordar. 

Om målet är en ökad självförsörjning av både mat och biodrivmedel krävs politiska styrmedel som gör det lönsamt att producera och konsumera dessa i Sverige. 

Det står dock helt i strid med rådande jordbrukspolitik.

29 comments:

Anonymous said...

Man ska ha i minnet att betalningsviljan för drivmedel är betydligt större än för spannmål - så det är inte alls givet att jordbruk som anses olönsamma för spannmål, också anses olönsamma för drivmedelsproduktion.

Vi ska nog hoppas på att en ökad användning av biodrivmedel leder till att vi först och främst stoppar jordbruksnedläggningen Kanske detta t.o.m. kan vända trenden så att en del av jordbruken återupptas. EU har lagt ned över 30 miljoner ha, bara sedan 1990, och det fortsätter med några hundratusen ha varje år. Denna areal skulle ensam räcka till att driva alla lastbilar och bussar i EU + en hel del av bilarna).

Det kan göras på flera sätt, t.ex. genom att skapa en separat marknad, där drivmedelsspannmål kan få innehålla mer ogräs (mindre besprutning), betalas efter stärkelsehalt snarare än proteininnehåll (mindre kvävegödsel) och kanske kan odlas mer extensivt.

Huruvida detta kan göras utan en stor kontrollapparat låter jag vara osagt - men med CAP finns redan en stor (och byråkratiskt fyrkantig) sådan, som vi inte lär komma ifrån i det närmsta taget. Låt oss utnyttja den till något bra istället för till ökad intensifiering.

/Jonas E

Farfar said...

I en rättvist fördelad värld har var pc en en bit åkermark på 70 x 100 meter. Hur skulle den kunna räcka till för att driva bilar, producerar mat, kläder, värme, mm? Vi lever av lager och inte av flöden!

Anonymous said...

Farfar har hajjat det här.

Mvh. Christer

Anonymous said...

Under tiden som farfar (förgäves) väntar på den rättvisa världen att trilla ned från himlen, så läggs det ned åkermark på löpande band. 2 miljoner ha per år globalt.

Eftersom 50 % av Sveriges och EUs hotade arter är beroende av fortsatt jordbruk så förlorar vi biologisk mångfald för varje dag vi väntar på farfars utopi.

Bättre att kämpa för en levande landsbygd som odlar biodrivmedel än att sitta med armarna i kors medan landskapet granplanteras.

Jonas E

Gunnar Rundgren said...

@Farfar, det är snarare 1800 kvadratmeter per person samt drygt 4000 kvadratmeter betesmark (men där är det stora osäkerheter för ibland klassas all gräsmark som betesmark och det är inte riktigt korrekt, för gräsmark som inte betas av tamdjur är inte betesmark.
@Jonas. Vi är helt överens om att det finns betydande potential för biodrivmedel. Samtidigt är det bra att diskutera runt omkring de beräkningar som görs och vilka förhållanden som behöver finnas för att det skall vara bra. Precis som du skriver kräver det dock att man skapar en fungerande ekonomi (utöver teknik och logistik) runt det hela. Det är säkert möjligt, men med tanke på både EU:s jordbrukspolitik och dess milt sagt märkvärdiga turer med biodrivmedlen, så kan man fundera på om det kommer att ske? Det är inget argument emot iofs. Sedan tycker jag att det också är viktigt att lyfta de intressekonflikter och eventuella andra problem som kan uppstå, så att satsningar sker med öppna ögon. Att Sverige som har så stora resurser av skog och hyfsat med åker inte försörjer sig med biobränslen, visar att det är ekonomi och inte teknik eller biomassakapacitet som styr utvecklingen.

Att betalningsvilja för biodrivmedel är större än för livsmedel är oroande och skrämmande, särskilt i en ojämlik värld. Men premiumkattmat är också dyrare är kyckling.....

Anonymous said...

Utan drivmedel skulle större delen av världen inte kunna få livsmedel producerade, inte få mat o kläder levererade till städerna, inte få avfall borttransporterat, inte få fram bränsle till fjärrvärmen etc. - så det är nog rimligt att betalningsviljan faktiskt ska vara högre.
I synnerhet i dagens läge när vi har ett så stort matöverskott...

Och det är klart att satsningar ska ske med öppna ögon - men biodrivmedel har stötts och blötts från alla håll och kanter de senaste 20 åren. Det finns få frågor i samhället där riskerna och intressekonflikter har utretts så noga och alla stenar har vänts på. Nu vet vi vad vi behöver göra och vilka fallgropar som finns. Nu är det dags för handling!

Jonas E

Farfar said...

Jordens markareal är 29,5 procent av den totala arean, eller 15,05 miljarder hektar. Räknar man bort öknar, bergsmassiv, glaciärer, tundror, torrstäpper, stads och vägmark återstår 7,7 miljarder hektar mark som producerar växtlighet, övriga organismer och som således kan kallas bioproduktiv area. Denna area delad på 7 miljarder människor blir det 1,1 ha per person. Inom E27 är arena mindre än för världsmedeltalet eller cirka 0,7 ha per person. Detta gäller inte Sverige som har större bit per person, dessutom importerar vi olika förnödenheter, alltså stjäl någon annans markbit.

Anonymous said...

@Farfar
Det viktiga är att världen producerar ett enormt matöverskott. Så mycket att det i en jämn ström läggs ned jordbruk, trots att vi äter mer per person, trots att fler människor lider av fetma än av hunger, trots att vi flyttar in betesdjuren från gräsmarkerna och stoppar i dem spannmål istället, trots att vi stoppar in enorma mängder spannmål i kyckling och gris och trots att bortåt en tredjedel av maten slängs eller förstörs. Det produceras helt enkelt väldigt mycket mer mat än vi kan äta upp.

Då kan vi i dagens system välja på att lägga ned ytterligare jordbruk - vilket då drabbar de fattigaste bönderna som förlorar sin inkomst och de biologiskt rikaste markerna som granplanteras - eller så kan vi hitta en ny gröda/nytt användningsområde.

Biodrivmedel är ett bra sådant nytt användningsområde. Det ersätter fossil energi i just den sektor som har allra svårast att hitta förnybara alternativ. Biodrivmedel ger också tropiska länder en cash crop med stor konkurrensfördel eftersom det växer så mycket snabbare där. Etanol - världens tredje mest använda drivmedel - kan produceras med beprövad och inte alltför avancerad teknologi och bidrar då till utveckling av både jordbruk och industri i dessa länder. Och till skillnad mot matexport, så stannar närsalterna kvar i ursprungslandet. Det som exporteras är kol, väte och lite syre.

Biodrivmedel är en väg mot en rättvisare värld, betydligt mer konstruktivt än att sitta och drömma om att en bättre värld ska trilla ned från himlen.

Jonas E



Farfar said...

Jonas, det står mycket att läsa idag, om energi om man så vill. Men om vi vänder lite på ekvationen så kan man säga:

Vi producerar just nu ett enormt matöverskott med hjälp av den mycket energirika och billiga oljan via oljedrivna maskiner. Vi har råd att slösa så trots att det kostar nio kalorier att producera en kalori på tallriken går produktionen ihop ekonomiskt.

Maskinerna är visserligen effektiva men de har bara en verkningsgrad på i bästa fall 30 procent. Så om vi ska driva maskinerna med hjälp av det åkrarna producerar, som i varje steg av processen förlorar sjuttio procent, blir det troligen inget kvar att producera mat av. Ekvationen går inte ihop.

Ekokobonden said...

Mycket kloka tankar här.
Jag tror dock att det biodrivmedel vi i störst utsträckning kommer att behöva använda för matproduktion framöver är svett och armkraft. Om vi kan ta i bruk all den åkermark och betes/ängsmark som tagits ur produktion de senaste 100-200 åren skulle vi hamna strax över 5 miljoner ha. Det ger varje invånare i landet ett halvt hektar att odla/föda upp sin mat på. Med en kosthållning som till väldigt liten andel består av spannmål, utan istället rotfrukter, bär, nötter, frukt, kött, fisk och svamp - skulle vi kunna leva gott här och vara helt självförsörjande. Men det kommer att kräva en massiv "deurbanisering" (finns säkert ett bättre ord som inte jag känner till...), och att vi alla får förmånen att tillbringa kanske 400 timmar om året med att producera vår egen mat.

Gunnar Rundgren said...

ruralisering = deurbanisering.

Anonymous said...

@Farfar.

Släpp dina teoretiska drömmar och titta på verkligheten. Vi producerar idag ett enormt överskott vilket leder till att jordbruksmark läggs ned och granplanteras, matjorden podsoleras och blir obrukbar tills nästa istid, bönder i Afrika blir arbetslösa och drivs till städernas slum, vi förlorar biologisk mångfald. Varför vill du fortsätta den utvecklingen?

Vi har alltid nyttjat jordbruksmarken till transporter, och dagens motorer som numera kommer upp i verkningsgrader på 40, eller t.o.m. 45 % är betydligt mer effektiva än gårdagens oxar och hästar.

Samtidigt utvecklad kunskapen om ekologiskt och miljövänligare jordbruk och skördarna från denna behöver i framtiden inte bli särskilt mycket lägre än dagens kemikaliejordbruk, i synnerhet inte i tropiska länder - så det är mycket möjligt att vi fortsätter att ha ett överskott även framöver.


Man kan drömma om en återgång till svett och armkraft, men det kommer inte att ske förrän vi eldat upp all olja, all kol, all naturgas, förlorat större delen av den biologiska mångfalden och gjort en så stor del av åkrarna obrukbara att det uppstår matbrist även för de rika länderna. Det tar flera hundra år. Varför vill du gå så långt på katastrof-vägen?

Det är fullständigt uppenbart att vi behöver en kompletterande gröda som inte är mat och att vi behöver den NU - inte om femtio eller hundra år. Vilken gröda föreslår du, som det finns efterfrågan och betalningsvilja för?

Jonas E

Anonymous said...

@Ekokobonden
Du glömde de många miljoner ha betesmark som utmarken stod för. Djurhållningen var basen i det svenska jordbruket i så gott som hela Sverige.

Det finns förvisso ett nyvaknat intresse för "stadsodling" av bladgrönsaker bland en marginell del av befolkningen, men det finns knappast intresse bland hela befolkningen att lägga 10 arbetsveckor var på odling, skörd och konservering av mat som ska räcka över vintern. Och i ännu mindre utsträckning finns det intresse för att ta på sig ansvaret för att hålla djur, utom möjligen lite stadsbin som inte kräver daglig tillsyn. Vi får nog även fortsättningsvis räkna med en ganska betydande specialisering, även om det är önskvärt att det funnes betydligt fler bönder än idag.

Jonas E

Ekokobonden said...

Jag tror inte vi kan räkna med att kunna minska svinn och överproduktion och ersätta det med energigrödor. Senast häromdan kom det ju en rapport om att trots ökad information och insatser från samhället så kastar vi iallafall ännu mer mat. Dessutom bidrar utsläppen från biobränslen till klimatkollapsen i samma grad som fossilbränslen. Iallafall på kort sikt, och det är på kort sikt vi måste vända utvecklingen. Den energi vi kan hoppas på är vind sol och vatten. Och armkraft. Möjligen att det kan hjälpa till att minska svinnet, om folk får producera sin egen mat.

Anonymous said...

Enig om svinnet. Och biodrivmedel lär nog inte heller minska överproduktionen.

Däremot kan biodrivmedel minska den stora nedläggningen av biologiskt värdefulla jordbruk, ge en alternativ inkomst till bönder som inte vill bedriva storskaligt kemikaliejordbruk och ge Afrikanska småbönder en alternativ inkomstkälla.

Och biodrivmedel minskar utsläppen med 80-90 % även på mycket kort sikt. Istället för fossil CO2 som ökar CO2-halten i atmosfären, så lånar du lite CO2 på våren och sommaren och släpper ut den igen under nästa år. Och denna CO2 skulle i vilket fall som helst släppts ut eftersom gräset förmultnar. I värsta fall hade gräset hamnat i ett surhål och kolatomerna släppts ut som metan istället.

/Jonas E

Anonymous said...

Om du är lite mer avancerad kan du ta tillvara CO2 från etanoljäsningen och pumpa ned den i gamla borrhål. Då får du negativa utsläpp. Det görs redan i USA, och i Norrköping används denna CO2 till att ersätta fossil CO2 i livsmedelssektorn. (förpackningsatmosfär och kolsyrade drycker. Om vi nu alls ska syssla med sådant, så ska i alla fall koldioxiden inte komma från fossila bränslen)

/Jonas E

Anonymous said...

Farfar ha hajjat det här, de teoretiska drömmarna kommer från någon annan.
/Christer

Anonymous said...

Istället för att slänga ur dig klyschor - berätta hur Farfars inställning stoppar jordbruksnedläggningen? Vårt absolut största hot mot den biologiska mångfalden och på sikt även mot en hållbar livsmedelsförsörjning.

/Jonas E

Anonymous said...

Nedläggningen av jorbruken går inte att göra nåt åt helt enkelt så länge konsensus är att vi ska hoppas på teknikutveckling. Det som driver ekonomierna är tillgången på billig energi i vårt fall olja och det som driver människan är att göra så lite som möjligt i alla fall om statusen är låg. Vi måste nog börja vänja oss vid att vi är djur på jorden och just nu beter vi oss som gräshoppor.
Jo det är sant jorbruket kan räddas om vi hittar ett energislag som kostar som olja för 20 dollar fatet.

/Christer

Anonymous said...

Viljan att göra så lite som möjligt verkar i alla fall driva dig och Farfar...

Jag för min del anser att bara döda fiskar flyter med strömmen och tänker jobba med alla mina krafter för att rädda de 50 % av de hotade arterna som är beroende av fortsatt jordbruk.

/Jonas E

Anonymous said...

/Jonas E

Nu blir jag nyfiken på hur du tänker jobba för att rädda arterna som är beroende av fortsatt jordbruk?

/Christer

Farfar said...

Det är inte bristen på jordbruksmark som det största problemet, ännu. Det är bristen på billig energi. Men det finns säkert tillräckligt med energi för att driva ett lokalt samhälle, baserat på armkraft, svett och dragdjur.
Det som då saknas är kunskap och politisk vilja att införa detta. Politikerna och ekonomerna vill ju till varje pris behålla sina pengars makt.

Anonymous said...

@Christer

En sak jag gjort på sistone är att övertyga parlamentarikerna i EU att anta en position att biodrivmedel som produceras på "marginal land" undantas från taket på max 7 % bioenergi från grödor och att Europeiska nätverk som Eurocities, ICLEI och POLIS stödjer detta. Det betyder långt ifrån att markerna är räddade, men med dagens politik så är det ett nödvändigt första steg. Går detta igenom kommer jag att jobba hårt för att Kommissionen definierar "marginal lands" på ett sätt som räddar så mycket som möjligt av dessa marker.

Saker jag tidigare har gjort är att se till att Sverige har antagit miljömålet ett levande jordbrukslandskap och Ingen övergödning och preciserat vad det ska innebära. Jag har vidare ansvarat för naturvårdsdelarna i de två första Landsbygdsprogrammen.

Saker jag också gör idag är att kräva att bilar och lastbilar som vill ha kontrakt med Stockholms stad måste köra på förnybara drivmedel och att testa och utveckla nya tekniker för att effektivisera användningen av biodrivmedel.

Det var ett litet axplock. Har du fler idéer så tar jag gärna tag i dem.

/Jonas E

Anonymous said...

Jonas E
Arbete med "marginal lands" låter lovande lycka till med det.
Vi dras tex. med ett status problem ang. jordbruksarbete, undomar jag känner beskriver hur dom ljuger om sitt arbete när dom är på lokal för om dom säger att dom arbetar med jordbruk så blir det mobbing. Här behövs förändring.
Ang. vattenkraft som antagligen är den mest miljövänliga energikällan så vilar det en osäkerhet kring miljöcertifieringen som leder till att det inte satsas på småskalig vattenkraft.
Ang. biodrivmedel så verkar det som om det går åt 1 liter olja för att få fram 1 liter biodrivmedel. Det verkar som att det skulle behövas åtminstone 3 liter biodrivmedel per liter insatt olja för att få lönsamhet.
Ang. bilar så har den största succen varit blyet och katalysatorn. På 50 och 60 talet var inte motorerna i genomsnitt så stora men idag har minsta lilla bil en motor på 80 hkr. Nästan alla bilar har AC, elfönsterhissar, ställbara säten ja listan kan göras lång och resultatet blir att även om motorerna blivit effektivare så kostar tillverkningen mer energi. Tänk om vi skulle tycka att det var bra med en 30 hkr. motor det vore miljötänk.
Ang. demokrati så kommer det alltid vara så att folk röstar på det mest ekonomiska alternativet vilket leder till att det billigaste alternativet vinner oavsett om det är miljövänligt eller ej.

Varken farfar eller jag är döda fiskar men vi vill se en realistisk diskussion i ämnet energi konsumtion.

/Christer

Pogust said...

Jo Farfar, politiker kan inte acceptera att tron på den ständiga tillväxten är det största problemet vi har. Hur skulle de kunna gå till val på att vi måste minska vår välfärd, det är en omöjlighet. Så vi får fortsätta vår färd mot den kommande brutala omställningen i tron att energin finns för evigt i någon form.

Det av biodrivmedlen som har nån möjlighet att fungera är väl etanol från sockerrör odlade i Tropikerna. Alla andra varianter kräver insats av fossilenergi i samma mängd som utvunnen energi. Olika mer eller mindre desperata försök att dölja detta faktum av våra politiker fortsätter tills gemene man till slut inser att de senaste 100 åren av omåttlig tillväxt pga billig fossilenergi är en tillfällig blipp i Jordens historia.

Vi måste minska vår energikonsumtion drastiskt och det innebär en stor omställning av jordbruket. I dag handlar det om att maximera produktionen per mantimme, inte per ytenhet. Det går att mångfaldigt öka produktionen med mindre enheter och ett intensivare sätt där t ex djur och träd ingår. Att binda mer kol i marken och få tillbaka ett naturligt liv med bakterier och fungi i jorden som skapar förutsättningarna för livskraftiga grödor utan bekämpningsmedel och konstgödsel.

Anonymous said...

Nej - nu är ni helt ute och cyklar - var får ni alla tokigheter ifrån?

Svensk etanol tillverkas med spillvärme från grannfabriken och därefter fortsätter värmen till fjärrvärmenätet. Den enda olja som går åt för att tillverka etanol är dieseln i bondens traktor - och denna innehåller dessutom 20 % biodiesel.

Den minst energieffektiva etanoltillverkningen i världen finns i USA där man kokar etanolen mha naturgas - men även där får man ut 2,5 gånger så mycket energi som man stoppar in - då pratar vi om hela systemet, från sådd, till att du tankar bilen. All annan etanoltillverkning är mer energieffektiv.

Biogastillverkningen har en effektivitet på 10 gånger insatt energi från råvara till tankning.

/Jonas E

Anonymous said...

Ja men va bra då är det ju bara att halvera priset på motor etanol så kommer det helt enkelt bara att köras på det inom en kortare tid?

/Christer

Pogust said...

Mja, all seriös forskning jag sett om EROEI på majsetanol i USA hamnar på mellan 0,8 och 1,3. För att det skall vara meningsfullt så måste det ligga på minst 3. Men importullar och skattesubventioner gör det ekonomiskt möjligt för producenterna.

En energikälla måste räcka till att också uppehålla samhällets infrastruktur. Vi ska ha i åtanke att vi behöver få ut 8-10 gånger insatt energi för att uppehålla vårt Västerländska samhälle. Energin måste ju räcka även till alla samhällsfunktioner som försvar, sjukvård, skola, vägar mm.

Tyvärr styrs det här av kortsiktiga politiska beslut, av beslutsfattare som av allt att döma inte ser helheten. Skattesubventioner har blivit ett sätt att genomföra dåliga projekt som är för tillfället politiskt korekta.

Anonymous said...

Speciellt som staten är hårt investerad i oljeutvinning.
Jag har frågat mej många gånger vad det här miljösnacket ska vara bra för, det känns mest som ett grymt spel.

/Christer