Friday, 9 February 2018

Pastasallad är inte bättre för klimatet än biff

Det påstås att halverad köttkonsumtion skulle vara vägen ut ur klimathelvetet, köttskatt och vegonorm förs fram som medel för frälsning. "Ät mindre kött och mera grönt och rädda klimatet" är en fras som upprepas överallt. Men den är inte mera sann för det.

Man refererar till forskning som visar att växthusgasutsläppen från vår mat kan minska med 75% om folk slutar äta kött och dricka mjölk. Den forskningen stämmer inte om vi pratar om maten som äts, eftersom stora delar av matens växthusgasutsläppen sker efter jordbruket. Det kommer jag utveckla mer i en kommande artikel. 

Men den stämmer inte heller om man ser till vad folk faktiskt kommer att äta om de slutar äta kött, något jag diskuterar nedan. 

Oftast blir vi serverade siffror på utsläpp per kg vara, men det är en ointressant siffra. Mer intressant är att ställa utsläppen i relation till den energi och det protein vi behöver från maten. Animalieprodukterna ger oss idag ungefär en tredjedel av alla kalorier och ungefär 60 procent av allt protein. Det är som proteinkälla som animalierna har störst värde, men jag har tagit med energi här också för det är ändå energibehovet som ger oss de konstanta signalerna att äta. Om man skall ersätta kött i en måltid vill de flesta bli mätta, snarare än att få i sig en viss mängd protein.  

Det andra som är intressant är vad folk faktiskt äter och kommer att äta om de slutar äta kött och dricka mjölk. Det finns inget som talar för att de som slutar äta kött minimerar sina växthusgasutsläpp genom att t.ex äta korngryn och kokta sojabönor. Tvärtom finns det en risk i att de har invaggats i föreställningen att det viktiga är att inte äta kött och att allt annat är bättre. 

I tabellen nedan har jag räknat ut växthusgasutsläpp för ett genomsnittligt dagligt intag av kalorier och protein. 

Att ersätta nötkött med rotselleri ger ett resultat, men att ersätta kyckling med aubergine eller avokado ett helt annat. Att ersätta mjölk med vattenledningsvatten är onekligen klimatsmart men man får ju ingen näring från vatten. Att ersätta den med soja eller havredryck har en liten effekt. Spannmål är mycket klimatsmart, bröd är fortfarande mycket bra, men färsk pasta ger ungefär lika stora utsläpp per protein som nötkött. 

Man kan se att potatis och bröd är produkter med mycket låga utsläpp för både kalorier och protein. Rotfrukter är också bra som kalorikälla, och ger hyfsat med protein (ändrat 12/2).  Kycklingköttet ligger i topp vad gäller protein i förhållande till utsläpp och är bättre än både tofu och quorn. Skillnaderna mellan mjölk och soja eller havredryck är inte särskilt stora, alla tre har låga utsläpp i förhållande till proteininnehållet. 

Vi ser att det egentligen är nötköttet som sticker ut som den animalieprodukt som har mycket stor klimatpåverkan. Men trots det släpper det ut mindre växthusgaser per protein än "grönsaker".



Man kan givetvis ha en del invändningar mot tabellen. Vissa matvaror kan konsumeras direkt (dryckerna och brödet t.ex.) medan andra (köttet, potatisen m.fl.) skall lagas till och de kommer därför att orsaka vidare växthusgasutsläpp innan vi äter dem. De har olika svinn i hanteringen, man skalar bort rätt stora delar av rotsellerin och folk slänger mycket bröd och mjölk. Därför är även denna tabell en förenkling. 

Jag har heller inte tagit hänsyn till proteinkvaliteten. Flera vegetabilier har en mindre gynnsam aminosyrasammansättning, men eftersom folk inte kommer att få hela proteinintaget bara från vitt bröd eller potatis är det svårt räkna in det i en sådan här sammanställning.

För vissa produkter spelar produktionssättet stor roll. Nötkött från svensk mjölkproduktion ger lägre utsläpp, svenskodlade tomater i biobränsleeldade växthus ger lägre utsläpp. För vissa kan man föra fram att de produceras på ett bättre sätt eller att de skulle kunna produceras på ett bättre sätt. Men om man resonerar så med en produkt kan man resonera så med alla. I slutänden kan till och med nötköttsuppfödaren klimatkompensera sin produktion och därigenom redovisa noll-utsläpp.  

De nyaste köttersättningsprodukterna finns inte med därför att det saknas oberoende forskning på deras växthusgasutsläpp. Jag har valt att använda det normala sättet att redovisa växthusgasutsläpp, även om jag är starkt kritisk till det, i mitt tycke, ovetenskapliga sätt man räknar om metanutsläpp till koldioxidekvivalenter.


Det ensidiga fokus på köttkonsumtion som finns i klimatdebatten är olyckligt och tar bort fokus från andra viktiga frågor både inom livsmedelskedjan och utanför. Ett ensidigt klimatfokus på maten kan också leda till andra oönskade effekter. Nötköttsuppfödning har potentialen att vara ett mycket resurssnålt, miljövänligt och djuretiskt tilltalande alternativ. Ett ensidigt klimatfokus ger argument åt fortsatt industrialisering av djurhållningen samt ökad import sojabönor. Båda alternativen är dåliga. 


PS För transparansens skull kan det vara värt att nämna att vi odlar grönsaker och har fem dikor på vår lilla gård, dvs vi ägnar oss åt de två mest klimatskadliga jordbruksprodukterna. Vi odlar förvisso lite potäter också.  
Den skarpögde kanske ser att mjölk, bröd och potatis har en bra balans mellan kalorier och protein förresten, dvs för att få i dig dagsbehovet av protein så får du också i dig dagsbehovet av kalorier. Medan om du äter grönsaker för att täcka kaloribehovet kommer du garanterat få proteinbrist och om du äter nötkött för att bli mätt så har du konsumerat väldigt mycket protein. 
Någon kommenterade att vi kanske inte behöver så mycket protein. Det är nog sant, vi överkonsumerar både proteiner och kalorier i Sverige - i genomsnitt vill säga. (tillägg 10 februari)


Korrektion kl 10:38 12/2: En läsare uppmärksammade ett fel i den tidigare siffran för rotselleri. Rotsellerins heder är nu upprättad, och jag ber om ursäkt.

6 comments :

Karin Ullvén said...

Du skriver att "energibehovet som ger oss de konstanta signalerna att äta". Det stämmer ju inte riktigt. Hur mycket mättnad ett livsmedel ger är ju väldigt komplext. Generellt mättar livsmedel med mycket protein, fiber och fett mer per kalori. Sämst är de "snabba" kolhydraterna som istället triggar hunger och får oss att överäta (med glukosfruktossirap från amerikansk majsodling som den absoluta värstingen i sammanhanget) Men detta underbygger ju bara det du säger. Pastasalladen kan tänkas komma ännu sämre ut mätt i "växthusgasutsläpp per mättnad".

Anonymous said...

Jag har tänkt på liknande sätt & det finns ju forskning på det här med nutrient density i förhållande till matens klimatpåverkan, det ger en väldigt annorlunda bild jämfört med viktkalkyler. Vore intressant att höra vad du tycker om mitt exempel/kalkyl:

http://sabina.durietz.com/why-young-women-going-vegetarian-for-the-climate-is-not-necessarily-a-good-thing/

Tack för en informativ blogg!

Sabina

Gunnar Rundgren said...

@Karin, du har nog en poäng där. Mina kunskaper för mättnadsfuntionerna är dåliga. Tack för påpekandet - jag låter inlägget stå ändå. Jag funderade ett tag på om man skulle våga sig på växthusgasutsläpp per smakupplevelse, men det är nog för individuellt.

@Sabina, jag ser vi har liknande tankar. Jag har inte sett din blogg tidigare, men skall kolla den framöver.

En rätt nylig amerikansk studie visade att det fanns rätt stor risk för brister för dem som helt utesluter animalier, och att de skulle behöva öka sitt kalorintag västentligt för att få i sig alla nödvändiga näringsämnen. Vissa vitaminer och några essentiella fettsyror var det största problemet och inte proteinet. Man kan invända mot studiens resultat att man i detta fall inte ersatte animalierna med ett optimerat intag av vegetabilier. http://www.pnas.org/content/pnas/114/48/E10301.full.pdf
Själv tycker jag att det mesta talar för en omväxlande kost som varierar med vad som rimligt går att producera där man bor. I vårt fall innebär det en rätt hög andel animalier, precis som vi också ätit historiskt.

Eric Karlsson said...

Det stämmer att debatten är ytlig och att det krävs ett större djup. Men att jämföra tomater med hög protein och hög kalorimat är också lite som att jämföra hur långt tid det tar att resa från Stockholm till New York med flyg eller segelbåt. Det finns många andra aspekter av resan som inte kommer med då. Om du försöker att äta sallad eller gurka för kalorier eller protein kommer du att misslyckas. Du får äta ca 77 ggr mer än om du åt rent fett för att få kalorierna. Tomater något mindre.

Vi kan inte leva på protein eller kalorier enbart! Tomater, gurka, sallad m.m. äter vi av andra orsaker.
Mitt förslag är att lägga in fler av de vegetabiliska födoämnena som ger kalorier och protein. Potatis och rotfrukter är ju bra exempel på särskilt kolhydrater. Föreslår ärtor och böner producerade i Sverige som är lämpliga alternativ. Nötter, mandel, bovete, solrosfrön och andra fröer är andra alternativ men som ju tyvärr sällan produceras i Sverige fast vi skulle kunna producera en del.

Vi bör förstås få bönder att producera dessa produkter och inte fokusera på hur dåliga t ex tomater är.

Det stämmer att debatten är för generaliserad, men det är väl ett resultat av snuttifiering och frånvaro av Helhetstänkande.
Både animaliska och vegetabiliska födoämnen kan innebära en stor belastning för miljön.
Som jag fick lick lära mig av min lärare: “There is a right and a wrong way of doing everything!”.

Att utesluta Nederländska tomater och andra växthusprodukter är inte särskilt svårt om man vill så det är ändå viktig information.

Låt oss sträva efter helhet och fokusera debatten i stället på de födoämne som innebär minst belastning för planeten. Skulle tro att baljväxter och rotfrukter, liksom egen och närproduktion kommer att inta central platser då.
Det finns det ju många andra aspekter som att äta för mycket protein (som vi gör nu) är skadligt för hälsan.

Sen kan jag tro att om tomaterna kommer från Nederländerna, Andalucien eller Sverige blir det också stora skillnader.

Gunnar Rundgren said...
This comment has been removed by the author.
Gunnar Rundgren said...

Vi är nog rätt överens där Eric. Det var just därför jag visar att påståendet att "vi" skall ersätta kött med "grönt" är galet. Och att det viktigaste man kan göra för klimatet är att inte äta kött också är ett tokigt påstående.

Jag redovisar ett urval av produkter som man kan äta, varav en del är både väldigt näringsrika och har små växthusgasutsläpp som potatis, mjölk, bröd och kyckling. Det är ingen kostrekommendation.

Egentligen är det rätt enkelt att veta vad som är resurssnålt på olika ställen på jorden, det är bara att kolla den traditionella kosten, vilket i Sverige har varit spannmål, potatis, mjölk, sill, nötkött, lite fläsk och lite ägg, lite ärtor, lite kål, morot och lök. Ju längre norrut i landet ju mer mjölk och kött. Ungefär. I takt med ökat välstånd har vi kunnat komplettera det med lite nyttiga, smakfulla och färggranna grönsaker. Tyvärr också med en massa annat mindre bra som intensivuppfödda grisar och kycklingar.