Wednesday 2 August 2017

Letar vi i gatljuset?

Det stora flödet av information från studier av vår mats miljöpåverkan påminner mycket om historien om han som letar efter sina borttappade nycklar under gatlampan, trots att inget tyder på att han tappat dem just där. Men det är det enda stället det är ljust.

Vi översköljs av jämförelser grundade på råvarornas miljöeffekter i det skick de lämnar gården, medan vi är lämnade i mörkret vad gäller de senare leden. Är det bättre att laga mat hemma än att köpa färdigmat, eller är det rent av bättre att gå på Max? Hur stor roll spelar livsmedelsindustri och handel? En orsak är förstås att det helt enkelt blir mer och mer komplicerat ju fler led vi tar med.

Även när vi räknar med leden efter gården kan vi drabbas av gatljusparadoxen. Mikrovågsugnar sparar energi jämfört med vanlig ugn. Men hur påverkar mikrovågsugnarna kosten, svinnet, det totala matintaget? Ökar försäljningen av färdigmat med mikrovågsugnarna? Tinar folk fryst mat i mikron, för att det går, istället för att låta den tina långsamt i rummet eller i kylskåpet? 
 
Är det sannolikt att vi äter samma saker, och lika mycket, i storkök som vi skulle äta hemma. Blir det mer eller mindre rester, och hur används de? Hur har livsmedelsindustrins och handelns koncentration påverkat jordbruket produktionsmetoder, transporter och vår konsumtion?

För att verkligen förstå matens miljöpåverkan behöver vi lyfta blicken betydligt. 

3 comments:

Jan Wiklund said...

Kanske man ska strunta i att försöka addera?

Jag letade uppgifter i en helt annan fråga: hur mycket kostar våra utglesade städer. En snubbe som heter Litman - se t.ex. http://newclimateeconomy.net/content/release-urban-sprawl-costs-us-economy-more-1-trillion-year - försökte räkna på hur mycket vägar, trafik, etc kostade men samma sak inträffade som den du funderar över: får han med allt?

Så jag vände blickarna till Fed istället. Tre forskare räknade på samma sak, men sökte efter den totala ekonomiska effekten genom att jämföra städer med olika gleshet mot varandra. Se https://www.newyorkfed.org/medialibrary/media/research/staff_reports/sr440.pdf. De kom fram till att rent statistiskt ökar kostnaderna med 2-4 procent för varje halvering av folktätheten. Vilket blir ganska mycket om man jämför villaförorter med en stadskärna.

Det handlar förstås om pengar som är en annan sak än det du är ute efter. Men jag undrar ändå om inte deras metod på något vis kan användas?

Gunnar Rundgren said...

Intressant, skall kolla närmare Jan!

Jag tror att adderingssjukan i sig är problematisk. Begriplig men likväl problematisk.

Anonymous said...

Hur mycket vatten går det åt för att producera 1 liter coca cola?

Undrar Christer