Friday, 28 July 2017

Lantbrukets konkurrenskraft blir bondens död


Istället för att titta avundsjukt söderut, kanske vi skulle snegla lite mer åt öst och väst. Fler jobb i lantbruket och bättre mat får vi inte genom att fortsätta på samma väg som vi farit på i flera decennier. Vi bör sträva efter livskraft snarare än konkurrenskraft.

Statistik över jordbrukets produktionsvärde de senaste femtio åren är ingen munter läsning. Den är både ett uttryck för minskande produktion och sjunkande priser. Och det är klart att krafttag behövs för det svenska jordbruket. Men vilka krafttag?

 
Svenskt lantbruk tittar alltsomoftast avundsjukt på Danmark, ett land där lantbruket är en stark industri och som exporterar stora mängder fläsk mm. Danmarks framgångssaga bygger på en mycket starkare kommersialisering och en ännu kraftigare strukturomvandling. Under 2016 sjönk antalet gårdar som bedriver jordbruk på heltid till 9 768. Närmare ett tusen jordbruk lades ner. Två hundra av dem gick i konkurs. ATL presenterar dessa fakta som "bottenrekord för danskt lantbruk". Samma tidning har på ledarplats varit positiv till den nya svenska livsmedelsstrategin, som ju just hyllar den danska modellen med betoning på konkurrenskraft, export och strukturrationaliseringar.

ATL är inte ensam om att hylla strategin, LRF och samtliga riksdagspartier är överens om denna inriktning. 

Det är inget "bottenrekord" för Danmark att så många jordbruk lägger ned, utan helt enkelt den logiska följden av jordbrukets inriktning. Det är den utvecklingen som man vill emulera. I praktiken har vi redan drivit den politiken länge. Regeringens långsiktiga målsättning för EU:s gemensamma jordbrukspolitik är en ”avreglerad, marknadsorienterad och konkurrenskraftig jordbrukssektor".

Den enda skillnaden med den nya "strategin" är att samma frihandelspolitik nu kombineras med en uttalad målsättning om att produktionen skall öka. Men man har inte skapat någon politik som kommer att leda till produktionsökning, eller till ökad självförsörjning. Det finns heller inga skarpa mål, även om både statsministern och landsbygdsminister Bucht har orerat i media om att strategin skall skapa tiotusentals jobb.  

Utvecklingen hittills har varit den motsatta, det är bara en tredjedel så många som arbetar i jordbruket idag som för trettiofem år sedan. 


Men skulle inte det vända om vi var mer konkurrenskraftiga? Titta på Danmark så ser du svaret. Det danska jordbruket skapar nästa dubbelt så mycket värde som det svenska, men sysselsätter ännu färre personer än det svenska jordbruket; man är helt enkelt mycket mer produktiv i ordets vanliga betydelse. Varje årsarbete i dansk lantbruk skapar tre gånger så mycket värde än ett arbete i svenskt lantbruk. 

Istället för söderut borde vi snegla mer åt både öst och väst. Visst kan det verka lite bakåtsträvande att inte hänga med danskarna i den allt tuffare konkurrensen på världsmarknaden. Och visst betyder det att vi inte kan fortsätta pressa priserna nedåt, eller bönderna och djuren hårdare. Men vi kan samtidigt få en mer levande landsbygd, bättre mat och glada bönder och grisar (Livskraft och konkurrenskraft är två olika saker)


Vi har formulerat en alternativ strategi där det övergripande målet är 
En livskraftig matproduktion försörjer befolkningen med tillräckligt med högkvalitativa livsmedel genom lokala och regionala livsmedelskedjor. Matproduktionen bygger på relationer och ömsesidig nytta och respekt, samtidigt som den vårdar och återskapar naturresurserna och den mänskliga kulturen.  

(pdf version av den alternativa strategin kan laddas ned på denna länk)


Bilderna ovan kommer från Jordbruksverket. 

Läs fler inlägg om Livsmedelsstrategin
Livsmedelsstrategin: Fel utgångspunkt, fel analys, fel omfattning och fel åtgärder
Den handlar inte om livsmedel och det är ingen strategi, men nu är den här, livsmedelsstrategin

No comments :