Sunday 11 June 2017

Grön tillväxt ifrågasatt - igen

Återigen visar forskning att pratet om Grön tillväxt är löst prat och önsketänkande. En ny doktorsavhandling visar att ekonomisk tillväxt leder till högre växthusgasutsläpp. Punkt. 

Avhandlingen, Drivers of Climate Change? Political and Economic Explanations of Greenhouse Gas Emissions, av Ole Martin Lægreid vid Göteborgs universitet visar att sambandet mellan ekonomisk tillväxt och ökade växthusgasutsläpp är mycket starkt. Nivån av demokrati, korruption, politisk  maktkoncentration och civilsamhällets aktiviteter har liten inverkan på förhållandet mellan tillväxt och utsläpp.

Slutsatsen är att ekonomisk tillväxt är skadligt for klimatet. En annan slutsats är att statliga regleringar kan motverka utsläppsökning, men dessa regleringar orsakas inte eller möjliggörs av ekonomisk tillväxt, vilket hävdas i vissa miljöekonomiska teorier.  Forskningen visar att det inte finns något samband mellan ekonomisk tillväxt och ambitiösare utsläppsregleringar. Det finns ingen dynamik som gör att länder skärper sina utsläppsregleringar i takt med att de får ekonomiskt utrymme att göra så. 

Det är hög tid att vi slutar drömma om Grön tillväxt och mirakelteknik som kommer lösa alla problem och inse att det faktiskt är det ekonomiska systemet i sig som stimulerar en ständigt ökad exploatering av naturen. Det som sparas genom ny effektiv teknik tas genast i anspråk på annat sätt, och den totala ökningen av konsumtionen och produktionen fortsätter att öka. 

Läs också:Eldar vi upp väggen för att hålla värmen?  
och Är vi utsugare?


21 comments:

Anonymous said...

Det är frustrerande att vi fortfarande inte lyckats hitta ett sätt att lyfta folk ur fattigdom utan att orsaka en massa växthusgasutsläpp - trots att det verkar finnas tekniska möjligheter. Det sätter oss i ett rejält dilemma. Kan vi verkligen låta människor vara kvar i extrem fattigdom?

/Jonas E

Gunnar Rundgren said...

Nej det tycker jag inte. Men utsläppen för att lyfta folk ur extrem fattigdom är mycket små jämfört med utsläppen som orsakas av de som redan lämnat fattigdomen långt bakom sig. Det är ju trots allt de rika länderna och de rika människorna som orsakar de avgörande utsläppen. Att ge alla människor elektriskt ljus, vatten och avlopp skall vi nog klara utan problem. Och jag tror att vi kan klara av väldigt mycket mer om vi gör om de ekonomiska systemen vi använder oss av.

Anonymous said...

Är det någon som räknat på CO2 utsläppen från ett krig.
Undrar Christer

Gunnar Rundgren said...

Om jag inte minns rätt så är krig och militär utanför landet borträknade från FN:s siffror - de är militära hemligheter och så är det frågan "vems" utsläppen är.....

Anonymous said...

Så behändigt, då är det krig och flyg som är undantagna. Finns det månne fler områden som inte räknas?
Undrar Christer.

Mårten Thorslund said...

Glad att studien kom till användning! Hoppas att många många fler kan komma att ta del av den. Det är vi om några som behöver ta del av dess budskap.

Gunnar Rundgren said...

Christer, internationell sjöfart är också undantagen....

Jan Wiklund said...

Fast å andra sidan: all förbrukning vållar inte samma skada. Som Jordens Vänner räknade ut för snart tretti år sen är det vissa typer av förbrukning som är mycket skadligare än andra. Exvis förbrukning av fossiler som ger växthusutsläpp, samt förbrukning av organiska halogenföreningar och tungmetaller som tenderar att vara giftiga när de sprids i naturen. Dessutom finns det vissa ämnen som tenderar att vara knappa - men skälet till att man inte ska använda sånt är att då blir det inget kvar till dem som idag är fattiga.

Å andra sidan finns det t.ex. hur mycket järn som helst, bara för att ta ett exempel.

Så om man kunde styra om ekonomi från de skadliga ämnena till de mindre skadliga borde det ju vara bra för miljön, oavsett om det resulterar i högre siffror i boksluten.

För att ta ett exempel: Det vore antagligen bra om man kunde ersätta fossilbränslen med solpaneler och vindsnurror. Detta skulle - åtminstone medan processen pågår - kräva en massa arbete, och därmed en massa ekonomiska transaktioner som avsätter sig i boksluten. Naturligtvis skulle det vara ännu bättre om man kunde minska energianvändningen överlag - men detta skulle också kräva en massa arbete för att bygga om samhället, och avsätta sig i boksluten av det skälet. Antagligen borde till och med omställning av jordbruket kräva en massa extraarbete medan omställningen pågår, och kanske sen också. Fast det som förbrukas är mindre skadliga ämnen och mer ämnen som inte är så skadliga.

Eller?

Gunnar Rundgren said...

Det är säkert så Jan. Samtidigt verkar det inte som att utvecklingen går åt det hållet, det vore intressant att studera varför. Avhandling jag refererar till konstaterar bara hur det faktiskt har varit, inte hur det måste vara....

Ola said...

"Återigen visar forskning att pratet om Grön tillväxt är löst prat och önsketänkande. En ny doktorsavhandling visar att ekonomisk tillväxt leder till högre växthusgasutsläpp. Punkt."

Nja, strängt taget, och som du själv påpekar, så säger rapporten att det historiskt varit så, inte hur det kommer att bli. Det lämnar en liten öppning för "grön tillväxt"-entusiaster att fortsätta hoppas. Jag tycker det kan vara bra på det sättet att de då möjligen hittar bra lösningar. Vi måste dock vara mycket uppmärksamma på försök till greenwash.

Gunnar Rundgren said...

Rapporten kan givetvis inte bevisa något för framtiden. Men jag tycker att det är klokt att inte räkna med obevisade mirakellösningar när vi diskuterar hur vi skall komma till rätta med växthuseffekten och andra stora utmaningar.

Anonymous said...

Det är nog klokt att inte heller räkna med att människor är beredda att sänka sin uppnådda levnadsstandard eller att de som ännu inte uppnått den västerländska standarden skulle sluta att sträva efter denna. Också dessa mirakellösningar är obevisade. vi måste helt enkelt arbeta på alla fronter.

Gunnar Rundgren said...

Nja, vad jag kan förstå så finns det ett robust samband mellan minskning av växthusgasutsläpp och ekonomiska kriser och stagnation. Så det är nog inte "obevisat". Om det därför är en klok strategi är en annan sak. Frågan är då, finns det någon annan strategi som är bättre som har visat sig fungera? Som jag visat i de tidigare inläggen så är ekonomisk tillväxt rent definitionsmässigt byggt på ökad användning av resurser, och därför tror jag att vi måste lämna den banan och i stället ser hur vi uppnår välstånd utan ekonomisk tillväxt. Dvs blir verkligt effektiva.

Anonymous said...

Det som är obevisat är att människor frivilligt skulle vilja avstå från minskad tillväxt.

Jan Wiklund said...

Kommentar till Gunnar 13.6 22:50:

Naturligtvis har man inte gjort så. Före ca 1970 sågs det inte som ett problem man borde göra något åt trots att det då fanns politiska strukturer för att göra detta; de ägnades emellertid åt annat som t.ex. att förse alla med en rimlig levnadsstandard vilket var prioritet då. Efter 1980 har finansbranschen tagit makten med sin dogm att inget får störa det privata näringslivets strävan efter plundring.

Mellan 1970 och 1980 förekom emellertid intressanta initiativ som t.ex. en del satsningar på sol- och vindkraft. Men de avbröts mer eller mindre när finansbranschen tog makten ca 1980. Se t.ex. Max Jerneck: Financialization impedes climate change mitigation, http://advances.sciencemag.org/content/3/3/e1601861

Det stora problemet idag är inte att det är teoretiskt omöjligt att skapa en ekonomi som inte skadar jorden samtidigt som vi alla har en hygglig levnadsstandard. Det stora problemet är att det verkar så omöjligt att skapa en mobilisering mot bankerna och för den typ av blandekonomi som vi hade före 1980, vilket vore det enda som kunde rätta upp situationen - både när det gäller miljö och när det gäller arbete och välfärd.

Särskilt omöjligt är det förstås i EU (där industripolitik dvs statlig styrning är förbjuden) och i USA (som helt tycks styras av Wall Street). Vi får hoppas på Kina och kanske Indien där industripolitik faktiskt är tillåten, rentav påbjuden.

Gunnar Rundgren said...

Jag tror inte heller att det är omöjligt att skapa en "ekonomi som inte skadar jorden samtidigt som vi alla har en hygglig levnadsstandard." Inlägget handlade ju mer begränsat om relationen mellan ekonomiska tillväxt (som det definieras i form av växande BNP) och utsläpp av växthusgaser. Men som andra inlägg jag skrivit visar så finns det också klara samband mellan "ekonomisk tillväxt" och resursförbrukning, vilket inte bara är ett historiskt samband utan också ett teoretiskt samband eftersom BNP bygger på användning av resurser, arbete och kapital. Det finns dock säkert utrymme för att alla skall få ha ett skapligt liv utan att krascha jorden. I själva verket så tror jag vi redan har all den kunskap som behövs för ett sådant samhälle.

Men det är inte lönsamt och konkurrenskraftigt. Vi får inte glömma att "internationell konkurrenskraft" har varit (svep?)skälet till de allra flesta sociala och ekonomiska förändringar vi genomgått de senaste årtiondena. n

Den blandekonomiska välfärdsstaten tjänade oss rätt väl i den form som var tidigare, det är sant. Men man får också komma ihåg att den perioden vart exceptionell, det är trots allt perioden för Den stora accelerationen. En mycket stark ekonomisk tillväxt, fortfarande mycket god tillgång till billig energi och andra råvaror, kraftigt växande marknader och en mycket gynnsam demografisk situation (något som ofta glöms bort). När flera av förutsättningarna försvinner kommer också våra lösningar att behöva förändras.

Jan Wiklund said...

"ett teoretiskt samband eftersom BNP bygger på användning av resurser, arbete och kapital" .. Jo, men nu var ju min poäng att all användning av resurser inte är lika skadlig.

Kan man sluta upp med att orsaka de skadligaste effekterna - t.ex. växthusgasutsläpp och utsläpp av organiska halogenföreningar - så kan ju det bekosta att man ökar användningen av andra resurser som orsakar mindre skador.

Jorden i sig själv är ju ganska stor; till och med de flödande resurserna som t.ex. infallande sol är ganska avsevärda.

Eller?

Ylva Blomqvist said...

Det är bevisat många gånger om att ständig tillväxt är en omöjlighet. Alla samhällen som byggt på tillväxt har kollapsat. System i balans, med resurser i kretslopp, kan överleva. Ändå talar våra politiker ständigt om tillväxt som någonting positivt. Tror de verkligen på "grön tillväxt"?

Gunnar Rundgren said...

Jan, Visst är det så att olika former av resursanvändning är olika skadlig. Jag tror vi är helt överens om det.

Jan Wiklund said...

Men konsekvensen av detta är ju att måttet "förbrukning" är tämligen irrelevant. Åtminstone lika irrelevant som måttet BNP är på mänsklig lycka.

Gunnar Rundgren said...

Jag tror vi är överens om det med Jan. Men det går inte att kombinera "tillväxt", definierad som BNP, med minskad resursförbrukning, vilket de som predikar Grön tillväxt brukar hävda. Att styra över ekonomin mot bättre och mindre skadlig teknik är givetvis bra och skall uppmuntras.