Wednesday, 31 August 2016

Ekomyter sprids av Lomborg



Björn Lomborg är verksam vid Copenhagen Business School och hans specialitet är att avfärda de flesta krav på åtgärder mot olika typer av miljöproblem med två argument. Det första är att det är bättre att vänta med att lösa problemet (t.ex. utsläpp av växthusgaser) därför att kombinationen av teknisk utveckling och ekonomisk tillväxt kommer att göra det mycket enklare, och framför allt billigare att lösa problemet sen. Det andra är att det är mycket viktigare att bekämpa sjukdomar, ge fattiga människor rent vatten än att satsa på att minska utsläpp av växthusgaser, utveckla förnyelsebar energi eller skydda den biologiska mångfalden. Svenska Dagbladet publicerade den 28 augusti en artikel av honom, vilken tidigare varit publicerad i the Telegraph och USA Today där han upprepar många av de påståenden om ekologiskt som han fört fram i över 10 års tid.

Artikeln visar ett typiskt lomborgskt grepp när han hävdar att: 1) omläggning till ekologiskt skulle kosta runt 200 miljarder dollar I USA, 2) Om ett land blir 15 miljoner fattigare kostar det statistiskt sett ett människoliv och därför kommer 3) omställning till ekologiskt lantbruk i USA kosta mer än 13 000 människoliv årligen! Detta ställer han sedan mot påståendet att användningen av kemiska bekämpningsmedel i USA endast orsakar 20 dödsfall årligen. Resonemanget är fel på alla punkter. Det finns ingen grund för påståendet att en omläggning till ekologiskt skulle kosta 200 miljarder dollar. Även om produktionen skulle vara dyrare än konventionell (vilket den ofta är) så betyder det inte att det uppstår en kostnad för samhället, lika lite som det är en kostnad för samhället om du köper en fin champagne istället för en billig cava. Landet USA skulle inte bli fattigare för att folk lade mer pengar på ekologisk mat och mindre på chips eller på kosmetika. Att påstå att alla kostnader skulle leda till ett visst antal dödsfall är så absurt att det inte behöver bemötas, tänk om det tillämpades på hela statens budget… Världsbanken uppskattar för övrigt antalet dödsfall globalt av användningen av kemiska bekämpningsmedel till flera hundra tusen.  

I artikeln hävdas att ekologiska odlare använder pyretriner som bekämpningsmedel, och att detta orsakar leukemi. Ekologiska odlare använder i sällsynta fall extrakt av en krysantemumblomma som innehåller naturligt pyrethrum, den substans som gav inspirationen till de kemiska medlen, pyretrinerna. Medlet används relativt lite därför att det bryts ned så snabbt att det bara är de insekter som träffas vid behandlingen som dör.  Om man anser den användningen problematisk så är den enorma användningen av syntetiska pyretrinerna i det konventionella jordbruket ett väldigt mycket större problem.

Lomborg medger att höns och grisar kanske gillar att vara ute, vilket krävs i de ekologiska reglerna, men han är snabb på att tillägga att de då är utsatta för parasiter, patogener och rovdjur. Det vore underhållande att få höra Lomborg förklara varför barn helst skall hållas inne därför att ”därute finns det fästingar, kikhostebaciller och pedofiler”

Lomborg refererar vetenskapliga studier som inte har kunnat påvisa några större skillnader i effekter på hälsan mellan ekologisk och konventionellt odlad mat. Det är oerhört många faktorer som skiljer olika jordbruk åt. Det finns inte ett konventionellt och ett ekologiskt jordbruk som kan jämföras. På samma sätt skiljer sig människors kost och livsstil. Jämförelserna brottas därför av samma typ av problem som man har när man försöker jämföra påverkan på hälsa av olika kost, eller att fastslå hälsoeffekten av ett miljögift. Att det är oerhört svårt att belägga hälsoffekterna är dock inget bevis för att de saknas, och andra studier än dem Lomborg redovisar har funnit skillnader, även om de varit små.

Lomborg tar en europeisk siffra på de påstådda skördeminskningarna i ekologiskt jordbruk och räknar ut hur mycket mindre mat som skulle produceras eller hur mycket mer åkerareal som skulle behövas i USA. Studier i Nordamerika och i resten av världen visar betydligt mindre skillnader i skörd än de europeiska studierna. Utöver det glömmer Lomborg flera viktiga faktorer. Omläggning till ekologiskt jordbruk av afrikanska småbönder leder snarare till skördeökningar än minskningar, dessa har heller inte råd att använda den dyra konstgödseln eller kemiska bekämpningsmedlen. Ekologisk odling som produktionssystem är nytt och uppvisar mycket snabb utveckling trots att minimala forskningsresurser lagts på området sedan andra världskriget, allt talar för att skillnaderna i skördar kommer att minska.

Men det finns mer grundläggande problem med den typ av resonemang som Lomborg för. Han tar inte hänsyn till att jordbruks och livsmedelssystemen är komplexa system med massor av återkopplingar och styrmekanismer. Några exempel: En omfattande omläggning till ekologisk skulle förändra kosten och markanvändningen, så att de produktionsgrenar som går bra i ekologisk drift skulle öka kraftigt medan andra skulle minska. Fläsk och kycklingkött uppfött på spannmål skulle minska avsevärt för dessa skulle bli avsevärt mycket dyrare, både pga av ökade foderpriser och dyrare skötsel. Detta skulle i sin tur minska markanvändningen. En nyligen publicerad studie från USA (det land som Lomborg huvudsakligen resonerar kring) visar till exempel att mer än dubbla den nuvarande befolkningen skulle kunna födas med en omläggning av kosten till mindre animaliekonsumtion. Den ”brist” på näringsämnen i jordbruket som skulle uppstå utan konstgödseln skulle stimulera samhällen till ökad recirkulation av näringsämnen istället för att de skulle släppas ut i vattendrag, vilket skulle göra behovet av extern näringstillförsel mindre. De ökade kostnaderna för mat skulle minska matsvinnet och ökade foderkostnader skulle leda till att en större mängd restprodukter skulle användas som foder. Dessa och många fler faktorer tillsammans gör det omöjligt att slå fast att det skulle behövas betydligt mer åkermark vid en storskalig omläggning till ekologiskt jordbruk.

2 comments :

Jan Wiklund said...

Det är bra att Lomborg publiceras, det bidrar till att fösa samman kemijordbrukets förespråkare med klimatskeptiker och andra paranoiker. Man skulle kunna säga så att om kemijordbruket bara har Lomborg-kortet kvar så är det verkligen illa ute.

Gunnar Rundgren said...

Det var ju ett positivt sätt att se på saken!