Wednesday, 22 June 2016

Livsmedelsexportens bländverk

Det är viktigt för svenskt jordbruk att öka exporten anser LRF och jordbruksministrar av olika kulörer.

För vissa typer av bulkproduktion kan svenskt jordbruk vara internationellt konkurrenskraftigt. Villkoren kan dock ändra sig rätt snabbt och internationella marknader betalar inte alltid bättre än de nationella marknaderna. Mjölken är ett bra exempel. Att Arla måste sälja en tredjedel av sin svenska mjölk som pulver till ett lågt pris gör att de inte har samma betalningsförmåga för mjölken som om den bara såldes i Sverige. När man byggde ut pulverproduktionen var förhållande dock annorlunda, med höga priser.

Det finns möjligheter att exportera industriprodukter som ekologisk havremjölk, mathantverk eller regionala specialiteter. Det ställer emellertid mycket stora krav på bönder och mathantverkare att själva jobba direkt med export och det är inte alls säkert att det är särskilt lönsamt om man räknar in allt arbete, valutarisker, reklamationer mm.

För de flesta bönder är det kanske rätt likgiltigt vem som är slutkunden när man väl lämnat sin vara och för det mesta kommer förtjänsten av exporten huvudsakligen komma någon annan tillgodo än bönderna. ”Svensk livsmedelsindustri behöver inte svenska bönder. Värdet ligger i förädlingen” sade Marie Söderqvist VD för Livsmedelsindustrierna 2012.

Det pratas mycket om mervärden i den svenska produktionen. Men mycket av den svenska exporten är enkla bulkprodukter, som spannmål av foderkvalitet, grisfötter eller rester från etanolproduktionen. Inte heller de mer exklusiva produkterna — som Absolut vodka — eller godiset som Malacos Swedish Fish säljs med argument om det svenska jordbrukets miljövänlighet.

Sifforna talar också ett tydligt språk: exporten har ökat rejält sedan EU inträdet, men importen har ökat i mycket snabbare takt, så att vi importerar dubbelt så mycket som det vi exporterar. Mejeriimporten har ökat med 370 procent sedan 2000, medan exporten ökat med knappt 100 procent. Det är kanske dags att byta strategi istället för att satsa ännu mer på en som inte fungerar?


I hela världen snurrar allt mer mat runt. Handel med mat (räknat i kalorier) i världen har ökat från 15 procent av världsproduktionen 1986 till 23 procent 2009, dvs nästan en fjärdedel av all mat handlas numera över gränserna. Tre fjärdedelar av mathandeln är varor eller råvaror som också kan produceras i importlandet. Sverige producerar exempelvis endast hälften av det nötkött som konsumeras. Det beror inte på att vi saknar mark och vatten för att föda upp kor utan vi importerar nötkött för att någon annan kan producera det billigare.

Enligt de ekonomiska teorierna skall handel leda till en effektivare användning av resurserna; att mat produceras i länder som har bättre jordar och klimat för att exporteras till länder med sämre förhållanden. Men forskning visar att den bilden inte alltid är korrekt — det exporteras till exempel mat från områden med vattenbrist till länder där det finns gott om vatten.

Handeln påstås också öka livsmedelstryggheten, men samtidigt kan handeln slå ut den lokala produktionen och på så sätt minska jordbruksproduktionen i de länder där jordbruket inte är konkurrenskraftigt. Arla ökar nu sin försäljning av torrmjölk i Senegal, men vad betyder det för den spirande mjölkproduktionen där*? För lantbrukets framtid, för miljön och för livsmedelstryggheten är lokal matförsörjning viktigare än fortsatta satsningar på export. Genom lokal mat kan folk direkt erfara den effekt konsumtionen har på landskapet, för jordbruket, för djurens väl och ve och på de lokala sociala förhållandena, och bönderna kan få direkt feedback från dem som konsumerar produkterna. Vi bör satsa på lösningar som minskar klyftorna mellan bönder och konsumenter. Allra mest intressant är att utforma former som inte i första hand är marknadsinriktade, utan som bygger på en relation, eller samproduktion, mellan bönderna och de som äter produkterna.

Publicerad i Småbrukaren, juni 2016.
Jag arbetar just med en serie artiklar om handel som publiceras på min engelska blogg, Garden Earth.


* Arla har låtit göra en rätt intressant rapport om hur deras investering påverkar "human rights", men där framgår också en del effekter på mjölksektorn.
(jag tycker kanske att det hade varit rimligare att främst studera hur deras investering påverkar mjölksektorns aktörer och "human rights" i andra hand, men rapporten är läsvärd i alla fall)
"While imports of milk powder from the EU are only part of the challenge facing dairy sector development in Senegal, it should not be neglected that Arla’s increasing sale of powdered milk in Senegal is related to the underdevelopment of the local milk sector when looking in a broader perspective. The fact that Arla will play a larger role in the market might contribute to further lessening the government’s incentive to invest in the sector due to the easy availability of imported milk powder which can be bought at lower prices and which can meet the urgent local demands. Furthermore, Arla might indirectly be related to the lack of private investment in the development of the sector (i.e. local sourcing), due to lower prices and the irregular availability of local fresh milk, which might incentivise processers to use imported powdered milk, instead of sourcing locally, in the production of other dairy products. "


3 comments :

Jan Wiklund said...

Det är det här Erik Reinerts Global ekonomi, som kom ut förra månaden på Arena, förklarar så pedagogiskt. Rik blir man inte på jordbruk, det blir man bara på sånt som har stordriftsfördelar, och det finns bara i industrin. Tack vare industrivaror, som kan säljas dyrt, finns det pengar att betala även för annat, t.ex. mat och hårklippning, och göra det möjligt för dem som producerar sånt att få bra betalt.

När jordbrukarna försöker sälja på export får de betalt efter exportländernas betalningsförmåga. Och eftersom fortfarande svenska löner hör till de högre är det svårt att vinna på den affären.

Gunnar Rundgren said...

får nog läsa den....

Jan Wiklund said...

Jag vill inte avskräcka från detta - det är en genuint rolig bok också. Men en kortversion finns på http://www.folkrorelser.org/bygg-landet-igen.html, kapitlet Bygga landet, och kapitlet Stad och land.