Thursday, 18 February 2016

Vi dricker upp mat för 90 miljoner människor!


Kan du dricka en bira med gott samvete? Tar den maten ur munnen från någon som är hungrig? Orsakar den miljöförstörning?


Enligt USA:s National Nutrient Database for Standard Reference har en typisk öl 43 kalorier per hundra gram. Från 1 kg korn kan man producera cirka 730 gram malt. Denna malt används sedan för att producera 4,7 liter öl enligt FAO:s Technical Conversion Factors. Med utgångspunkt i FAOSTAT beräknar jag att 20 % av allt korn i världen används för ölbryggning. Jag multiplicerar därefter 132 886 519 ton korn (världsproduktionen) med 20 % och 4,7 för att få fram den totala mängden öl — 124 913 328 000 liter, vilket motsvarar 53 712 730 970 000 kcal. Detta motsvarar 21 kalorier om dagen per person (under förutsättning att också spädbarn dricker öl!), vilket motsvarar ungefär 1 % av energibehovet.

Om vi istället skulle använda samma mängd korn till mat skulle vi få ut 94 000 000 000 000 kcal — vilket betyder att vi förlorar nästan hälften av all energi genom att göra öl av kornet. Det motsvarar i runda slängar 40 miljoner människors årsbehov av mat. Och om vi inte anser att öl är ett fullgott livsmedel borde vi räkna hela mängden korn som används till öl som förslösad - det är mat för över 90 miljoner människor ett helt år. Kornodlingen orsakar stor användning av vatten, mark, konstgödsel och kemiska bekämpningsmedel, samt stora utsläpp av växthusgaser. Inte blir det bättre av att det är ett fåtal stora företag som totalt dominerar ölmarknaden.

Lugn, jag skriver inte det här för att stoppa dig från att dricka din pilsner, utan för att ge lite perspektiv på larmrapporter om att en viss produktion eller en viss typ av konsumtion tar mark eller vatten resurser i anspråk medan folk svälter, eller att vi förstör miljön för vår njutnings skull.

Ett annat exempel är att chokladkonsumtionen i ett land som Sverige tar mer regnskogsmark (dvs mark där det har vuxit regnskog) i anspråk än vår palmoljekonsumtion, kanske mer än all sojaodling för den svenska marknaden också. (Det är svårare att räkna på sojan, eftersom bara en mindre del av världens soja kommer från regnskogsområden, medan i princip all kakao och all palmolja kommer från sådana områden.) Varför är det ingen som förordar bojkott av choklad?  
(Kanske för att det mestadels är småbönder som odlar den i relativt justa odlingssystem (med undantag för barnslavar), medan soja och palmolja odlas av stora företag).

P.S. Vi får inte glömma bort restprodukten från ölproduktionen, drav, som är ett utmärkt svindjurfoder så en hel del av kalorierna kommer in i vår mat igen, via konsumtion av kött. D.S.

Skål!

P.S. Det här är den typ av uträkningar jag håller på med när jag skriver boken Den stora ätstörningen - maten, makten, miljön som kommer ut på Ordfronts förlag i höst.
Du behöver inte vara orolig, boken innehåller en hel del annat också....D.S.

4 comments :

Anonymous said...

Hej Gunnar! Ser verkligen framemot denna bok. Din röst är otroligt viktig i dessa frågor. Snart är hela min bekantskapskrets veganer men har inga problem med att åka på shoppingresor till London och Berlin...

Patrick Sellman said...

Nu försvinner inte den enrgin i förädlingsprocessen utan den går till djurfoder. Vilket huvuddelen av kornet gör.

Edgar said...

Man kan också baka bröd med dravet, fast det blir väldigt grovt. Tänkte börja brygga själv igen när jag skaffar höns, så att det inte går till spillo.

Karl M said...

Vad gäller öl så är det skillnad ifall ölet är filtrerat (dvs klassisk ljus lager och pilsner) eller inte (dvs med jäst- och maltrester i). I det senare fallet får du i dig B-vitaminer och en hel del andra näringsämnen med drycken. Av marknadsföringsmässiga skäl har man i Sverige valt att kalla den ofiltrerade sorten för "färsköl" (det är inte att den är färsk som gör drycken grumlig utan att den är ofiltrerad, det försvinner inte med tiden).
Det filtrerade ölet däremot kan utan tvekan klassas som tomma kalorier. I princip bara kolhydrater och ingen annan näringsmässighet alls. Den stilen ("Internationell lager" kallas stor-starken ofta) står fortfarande för 95% av all öl i världen och är den som satt standarden för hur öl schablonmässigt ska vara; Ljus, klar, högt kolsyrad och relativt lättdrucken. Samt full av tomma kalorier.


Öl är en sådan dryck där det går att ha i väldigt många olika tillsatser. Belgarna är experter på det med sin fruktöl. Många gånger (Cantillion i Bryssel exv.) använder de jäst från luften istället för att tillsätta den biten själva.
Ska man börja någonstans så är ett angrepp på de stora bryggerikonglomeraten i världen en bra början och ett sätt att dra en lans för småbryggerier. Med småbryggerier kan exv. dranken lättare fördelas i närområdet, en bryggerijätte följer bara stordriftsfördelar (vilket leder till minsta gemensamma smaknämnare och en standardisering och att det som kunde gått till djurfoder går till något annat och kanske slösaktigare)