Thursday, 15 October 2015

En Kaffe Matte, tack!



Det är fler människor som odlar och plockar vårt kaffe än alla de som arbetar i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin tillsammans! Hur dyr skulle kaffekoppen vara om de hade samma löner som svenskarna?

Tillsammans med finnarna dricker vi mest kaffe i världen, cirka åtta kilo per person och år.  Omräknat till koppar blir det tre koppar om dagen eller drygt tusen koppar per år. Omräknat till pengar handlar det om en marknad på fem miljarder kronor (i butik, räknar vi priset på caféerna är det mycket mer). Vi importerar kaffe för cirka 4 miljarder årligen, men eftersom vi också exporterar kaffe kan vi anta att det kaffe som säljs för fem miljarder köps för kanske tre miljarder (det skall ju rostas och paketeras i Sverige). Om vi i sin tur räknar med att odlarna får cirka två tredjedelar av världsmarknadspriset och att arbetskostnaderna är ungefär två tredjedelar av odlarnas pris, så betyder det att arbetsersättningen för att odla och skörda vårt kaffe är cirka 1,3 miljarder årligen.

Det uppges allmänt att cirka 20 miljoner människor är engagerade i kaffeodlingarna, som odlare eller som plockare. Och det odlas kaffe på cirka 10 miljoner hektar mark. Sverige importerar ungefär en procent av världens kaffeproduktion, vilket i så fall betyder att 100 000 hektar mark används till att odla svenskarnas kaffe och 200 000 människor arbetar med att odla och plocka det.

Om vi slår ut de 1,3 miljarder som vi betalar för odlarnas och plockarnas arbete på 200 000 personer så blir det 6500 kronor per person och år. I själva verket får nog odlarna avsevärt mycket större del av kakan och plockarna mindre, i alla fall på de stora kaffeodlingarna (se nedan).  

Jag får något lägre siffror om jag räknar på världsproduktionen av kaffe (8,4 miljarder kilo) * odlarpriset (18 kr/kg) / 20 miljoner arbetare = 7 500 kronor per person av vilket kanske två tredjedel kan anses vara för arbete, dvs cirka 5 000 kronor per person och år. Eller om vi vänder på det: odlarna av kaffe skulle behöva få mer än femtio gånger mer betalt för att närma sig svenska årslöner.

Kaffeplockar i Vietnam uppges tjäna så lite som 15 000 dong om dagen, vilket motsvarade 10 kronor per dag. Från Guatemala rapporteras att kaffeplockarna tjänade i genomsnitt 33 kronor om dagen och att de arbetade mer än 46 timmar i veckan. Men den egentliga lönen är mycket sämre för i de flesta fall hjälpte deras barn eller maka dem med skörden utan att få någon lön alls. Om plockarna fick samma löner som svenska arbetare skulle det kosta cirka 2500 kronor att plocka en svensk årskonsumtion. Med liknande påslag i procent i alla led som idag skulle svenskens kaffeköp i affären kosta minst 10 000 kronor om året, i stället för de 500 kronor det kostar idag.

Ett annat sätt att se fakta på är att det är fler människor som odlar och plockar vårt kaffe än alla de som arbetar i det svenska jordbruket och livsmedelsindustrin tillsammans!

Vi exploaterar inte bara andra människors arbete utan också deras naturresurser. Den areal som det svenska kaffet odlas på är större än den areal vi själva använder till potatis och ungefär lika stor som den mycket kritiserade sojan för svenskt bruk odlas på, och långt mycket större än den areal som används till att odla palmolja för den svenska marknaden.  

Vattenfotavtryck
Vi hör ofta siffror om hur mycket vatten det går åt för att producera olika produkter, det uppges tex att ett kilo kött förbrukar 14 000 liter vatten. Samma miljöekonomer som räknat ut det har beräknat att det går åt 140 liter vatten för varje kaffekopp vi dricker. Vår kaffekonsumtion motsvarar då 140 000 liter vatten per person och år. Det motsvarar då 10 kg nötkött (eller 700 kg morötter!), men medan köttet innehåller värdefullt protein och energi innehåller kaffe i stort sett ingenting.

Njut av koppen, brorsan. Men kom ihåg att det är mycket ojämlika maktförhållanden som gör att du kan njuta av den.

Data:
Det mesta data ovan kommer från Naturskyddsföreningens kampanjunderlag Vem betalar priset för ditt kaffe? som jag deltog i att ta fram underlag till.

Det är svårt att räkna på det här. Odlarpriserna varierar mycket både mellan länder, beroende på kvalitetet och mellan olika år. Och “odlarpriset” är inte alltid det pris som odlarna får, utan ibland det pris som ett exporterande handelsföretag får. Statistiken över antalet person som arbetar i kaffenäringen är ofullständigt, särskilt i de länder där småbönder står för större delen av produktionen. Jag har själv arbetat med småbönder som odlar kaffe. Även om kaffet har varit den viktigaste grödan är det svårt att säga hur mycket arbete som läggs ned på odlingen. Många småbönder har småjobb vid sidan av. Och även småbönder kan anställa en behövande kusin i plockningen, och kusinen tar med sina barn och systerns barn i odlingen. International Coffee Organization anger att 20 miljoner människor är engagerade i kaffeodling och plockning.  I Afrika beräknas cirka 10 miljoner bönder odla kaffe, 4 miljoner i Asien, en halv miljon i Centralamerika och en och en halv miljon i Sydamerika. Cirka 3 miljoner lantarbetare arbetar i kaffesektorn, varav de allra flesta i Central och Sydamerika. Det är sannolikt att inte alla de tjugo miljonerna jobbar heltid, men motsvarande uträkningar om hur lång tid det tar att plocka kaffe stöder att det i stora drag är så här många människor engagerade. Plockarna är ofta säsongsarbetare, men de flyttar sig mellan olika regioner allteftersom kaffet mognar och arbetar därför en stor del av året.  

En skicklig plockare i en kommersiell odling kan plocka hundra kilo kaffebär om dagen vilket motsvarar ungefär femton kilo rostat kaffe. Det tar alltså drygt en halv dag att plocka genomsnittssvenskens årskonsumtion av kaffe. I sämre skötta odlingar där buskarna ger låg skörd,
kan plockningen ta betydligt längre tid, mer än en dag.

Sen måste man hela tiden hålla tungan rätt i munnen när det gäller priset, är det för de råa bären, för de torkade bönorna eller för rostat kaffe? Det sker ju arbete och omvandlingsförluster i alla led (t.ex så blir ett ton gröna bönor cirka 850 kg rostat kaffe).

Siffrorna och mina uträkningar skall tas med en nypa kaffe, de kan säkert vara 25% fel, men det spelar egentligen inte så stor roll, eller hur?

En annan — viktigare — invändning är att om arbetslönerna var femtio gånger högre skulle 1) kaffekonsumtionen minska drastiskt och/eller 2) odlingarna skulle rationaliseras på samma sätt som vi har mekaniserat vårt jordbruk. Skuggkaffeodlingar på branta sluttningar skulle slås ut och monokulturer på öppna fält skulle ta över produktionen eftersom det är där man kan mekanisera skörd och andra odlingsåtgärder som beskärning. Dvs det är ett helt orealistiskt scenario att kaffeodlingen skulle se ut som den gör med kraftigt höjda priser. 

Men det tar inte bort värdet av att tänka tanken ”om…”

2 comments :

Edgar said...

Oj! Tänkvärt. Tror nog det finns en del människor som lägger en tusenlapp i månaden på latte, men de skulle kanske inte göra det på bryggkaffe. Själv dricker jag te och antar att ungefär samma förhållanden gäller där?

Gunnar Rundgren said...

Nu menade jag summorna som man betalar för obryggt kaffe i butiken. Det man betalar på cafeerna är redan femtio gånger mer än vad odlarna får med dagens pris.