Wednesday, 6 November 2013

Skräpmat - en optimal energilösning?

Jag har jobbat vidare med mina analyser av energiåtgången för vår mat, och uppdaterat mitt mest lästa - och kritiserade blogginlägg. Mina nya uträkningar visar att energiinsatsen är
0,6 gånger kaloriutbytet för oljor och fett
2,5 gånger för socker och sötningsmedel
3,5 gånger för spannmålsprodukter
6,7 gånger för kött
7,7 gånger för mjölkprodukter
8,2 gånger för grönsaker
i mat som konsumeras i USA.


Det finns en massa osäkerhetsfaktorer och siffrorna inkluderar INTE energin i restauranger eller hem för matlagning, ej heller energin för färdigrätter i affärerna så det egentliga utbytet är SÄMRE. Ta alltså dessa siffror med en nypa salt, och citera dem inte som sanningar med decimaler. Däremot så tror jag att relationerna mellan olika livsmedel är relativt rättvisande. Eftersom det mesta av energin går åt i lagring, förädling och transport och inte i själva jordbruket blir det lätt så att energitäta livsmedel och sådan som inte behöver hanteras i kylkedjor ger ett betydligt bättre utbyte. Socker, oljor och spannmål är både energitäta och enkla att lagra. Den största felkällan är nog för sötningsmedlen, för siffrorna för energiåtgång inkluderar inte läsk, öl och andra drycker, medan energiinnehållet i sockret i läsken finns med som kalorier.
Man kan konstatera att de som äter skräpmat nog energioptimerar kosten. Kanske det faktum att fattiga verkar överkonsumera junk food inte är så orationellt i ett kortsiktigt perspektiv?
Skjut  nu inte budbäraren. Jag känner mig ungefär som Wilbur O. Atwater (du kan ladda ner en intressant artikel om honom här), han som uppfann kaloriätningen av mat. Han konstaterade att två flaskor vin gav dagsbehovet av kalorier. Problemet var att han var aktiv i den religiösa nykterhetsrörelsen och blev utfryst av sina kollegor där. 


3 comments :

Gunnar Rundgren said...

Just tilåägget här handlar om energitågång per kalori,.. De flesta sådana där uträkningar är per kg. Men det går åt tjugo gånger mer broccoli för samma kalorier som för bacon. Så om det är kalorier vi är intresserade av (och i en energianalys ligger det nära till hands eftersom det är energin i maten) är det relevant. Själva blogginklägget handlar annars om att eftersom den största delen av energin går åt efter gården (bara 14% är i jordbruket) så är det inte så betydelsefullt vad som drar mest energi på gårdarna, utan vad som händer med det efter. Allt som kräver kylkedkja och sådant som är skrymmande att hantera kommer klara sig dåligt. Västhusodlade grönsaker är sämre per KG än kött redan på gårdssnivå, och blir ännu sämre i hanteringskedjan. Och per KALORI är de ruggigt dåliga. Potatis klara sig rätt bra i båda leden. Bönor och spannmål är effektiva i sin hela form, men när man börjar göra fädig vegomat som kylhanteras så försvinner alla fördelar snabbt. Men som sagt det gär handlar om energi. Jag äter ju broccoli för att det är gott och ser trevligt ut. Jag vet att det också ger mig vitaminer och eventuellt skydd mot cancer, men det är inte därför jag äter den. Att fett och socker är energieffektiva, både per kg och per kalori är ju tråkigt men inte desto mindre sant. Men det förklarar också varför fattiga snabbt ökar sin fett och sockerkonsumtion så fort de har råd....Matfett är den i särklass snabbast ökande matkategorin globalt sett - mycket snabbare än kött. Palmolja och sojaolja till 2/3....

Anders Rydén said...

Som jag tolkar det är det egentligen hur vi behandlar våra livsmedel snarare än livsmedlen i sig som är klimatproblemet.
Antar att det till stor del handlar om avståndet mellan konsument och producent egentligen.
Eftersom vissa livsmedel måste behandlas på ett visst sätt för att inte förstöras.
Man kanske till och med kan påstå att det är hur våran civilisation är utformad som avgör energiåtgången till en hel del?
Att beräkna energi med hjälp av att räkna kalorier är förresten ett ganska trubbigt verktyg eftersom man egentligen eldar upp det man vill mäta.
Därför kan man påstå att alkohol kan täcka energibehovet, men man kunde lika gärna tagit diesel som ett exempel, eftersom kalorien mäts på samma sätt.
Det som är svårt är att mäta kvaliten mellan olika sortes kalorier.
Det vet de flesta LCHF-are ;-)

Gunnar Rundgren said...

Jo, det är det jag försöker visa, i det andra inlägget som det här länkar till. Och visst har det nära samband med hur hela cårt samhälle är uppbyggt. Jag kan till viss del hålla med om kritiken mot kalorimåttet, och det är sant att alkohol täcker energibehovet. Att kalorier bara är ett mått av flera är klart. Men det är definitivt ett bättre mått än KG, vilket de flesta uträkningar är för. Jag skriver ju det här och liknande inlägg för att visa på hur snett det blir när man bryter loss en lite aspekt för att bevisa sin tes.