Monday, 25 February 2013

Hopp för åkermarken?


– Vi såg egentligen en lysande framtid. Vi hade gjort alla hundår med marknadsföring och nu skulle vi skörda, säger Göran Göransson och fortsätter. Läget var vår största fördel och vår nackdel, skulle det visa sig.
Eva och Göran Göransson på Västragård i skånska Burlöv hade hittat ett sätt att få sitt lantbruk lönsamt. De blev i stället överkörda av andra marknadskrafter. På den mark som de arrenderat från kommunen och brukat sedan 1986 ligger i dag motorvägen och ett köpcentrum, Stora Bernstorp. 
Grävskopor skrapar bort åkermarken och det växande kornet på Eva och Göran Göranssons gård
Vi berättar paret Göranssons historia i boken Jorden vi äter.  Kanske det finns en lite ljusning för åkermarkens ställning i Sverige 

- Bördig jordbruksmark är en ovärderlig resurs för hela Sverige. Det är viktigt att vi får en bild av hur lagen tillämpas. Länsstyrelserna och kommunerna har en betydelsefull del i att bevara den värdefulla jordbruksmarken, säger landsbygdsminister Eskil Erlandsson i samband med att regeringen tillsätter en utredning om skyddet av åkermark.

 Enligt en rapport från Jordbruksverket exploaterades ca 3000 hektar jordbruksmark för bebyggelse och infrastruktur under perioden 2006-2010 vilket verkar vara en ökning jämfört med den tidigare mätperioden 1998-2005 (olika mätmetoder försvårar jämförelser). 3000 hektar är visserligen rätt mycket men det bör ställas i relation till att dom största förlusterna av jordbruksmark beror på igenväxning eller att man planterar skog på den, å andra sidan kan sådan mark återställas medan jordbruksmark som hårdgjorts (bebyggts) inte går att återställa.

I dagsläget består det lagstadgade skyddet för jordbruksmark av en skrivning i Miljöbalkens 3 kapitel, paragraf 4: ...Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i anspråk.... 
I praktiken betyder det att kommunerna själva bestämmer vad som väsentliga samhällsintressen. Ett förslag är att göra skydd av jordbruksmark till ett nationellt miljömål, något som föreslagits av bland annat Jordbruksverket.


Nu har regeringen beslutat att ge Jordbruksverket i uppdrag bl.a. att analysera hur bestämmelserna till skydd av åkermark tillämpas i förhållande till regler om riksintresse, samt att ge en internationell utblick för att om möjligt utnyttja erfarenheter i andra länder. Jordbruksverket ska redovisa utvärderingen den 30 september 2013 och den internationella utblicken den 31 december 2013.

Det känns som att utredningsuppdraget är lite väl snävt formulerat dock. Särskilt om det ges till en myndighet. Samtidigt så har ju Jordbruksverket själv varit aktivt i frågan, så vi får hoppas på det bästa.

Växande städer och en ständigt utvidgande infrastruktur äter upp Europas mark. Mellan 2000 och 2006 bebyggdes 920 kvadratkilometer mark om året. I vissa regioner växer andelen anlagd eller artificiell mark, det vill säga mark som inte är ren natur och inte används för jord- eller skogsbruk, snabbt. Nederländerna, Danmark och Spanien tillhör de länder där trycket på mark är hårt. I Danmark uppges mänsklig infrastruktur nu täcka nästan 20 procent av arealen (Danmarks miljöministerium 2005). I hela EU är andelen anlagd mark 4,4 procent.
Läs mer om frågan...

Föreningen Den Goda Jorden driver arbete för skydd av matjorden, 
Bli medlem!

2 comments :

Anonymous said...

Samtidigt så är 800 000 ha övergivna eller i träda i Sverige. Rimligtvis inte den bästa jorden eller den bäst arronderade - men jag ser den även i slättbygderna.

Det är snart granåker på denna mark om vi inte tar tag i den.

Gunnar Rundgren said...

Jo det är sant. inom EU påstås mellan 10 och 40 miljoner hektar ligga outnyttjade. Till och med i Japan som importerar cirka 50 procent av maten så har man rätt mycket oanvänd åkermark...Så ur rent marknadsmässigt perspektiv så är det väl helt OK att bygga bort åkermark.