Friday, 4 January 2013

En quorny idé

Jag har skrivit om syntetiskt kött har flera gånger. Min främsta invändning är att det förespråkas med argumentet att det går åt mycket mindre mark och resurser än med riktigt kött. Jag har påtalat att även syntetisk kött behöver foder, någon råvara, och att denna råvara  är odlad. Och att omvandlingen av denna råvara är ungeär lika effektiv eller innefektiv som tex kycklinguppfödning. Likheten mellan att mata kycklingar med majs och soja och att mata en jästsvamp eller någon annan vävnad med något framställt av samma majs och soja är stor.

Jag läser nu om en positiv artikel om Quorn som säger:  " Utsläppen av koldioxid per kilo är i samma storleksordning som för kycklingkött, och en bra bit under fläsk och nötkött." sen säger den "Behovet av mark är minimalt". Tja, behovet av mark för gräsliga kycklingfabriker är också minimalt, men Quorn odlas av en soppa av glukos, vitaminer och andra näringsämnen, varav det mest är framställt av odlade växter. Så behovet av mark är inte alls minimalt, det är stort.

Lärorikt i artiklen i Forskning och Framtid är vad som föregick Quornfabriken. Då fanns där en annan liknande fabrik.
Den stod klar år 1980 och kostade med dagens penningvärde hela tio miljarder kronor att bygga. Kolossen tillverkade ett proteinrikt djurfoder som kallades Pruteen – bruna pellets av torkade bakterier uppfödda på metanol. Processen var ett tekniskt storverk baserad på närmare ett hundra patent, en kontinuerlig process precis som quornfabriken.Tyvärr blev det ekonomiska resultatet en praktflopp. Stigande priser på metanol och fallande priser på konkurrerande sojaprotein och fiskmjöl ledde till att den grandiosa fermentorn stängdes efter bara några år. Hela anläggningen sprängdes till slut med dynamit.
Det är också lärorikt att läsa om bakgrunden till denna satsning.
År 1960 presenterade FN:s fackorgan för livsmedels- och jordbruksfrågor FAO en nattsvart prognos för tillgången på mat. Organisationen räknade med att jordens befolkning skulle dubbleras fram till år 2000, och därmed växa till ofantliga fem miljarder människor (den verkliga siffran blev sex miljarder). Överbefolkningen skulle innebära utbredd hungersnöd
Känns det igen?  Svältscenariot saluförs kraftigt just nu för att motivera odlar kött, GMO, konstgödsel mm. Då som nu har man helt bortsett från att jordbrukets inte producerat mer mat än man kan sälja. I själva verket lider jordbruket av en nästan konstant överproduktion. Då som nu har man bortsett från att svält är ett politisk och socialt problem skapat av ekonomiska förhållanden. Dessa ekonomiska förhållande dikterar att "fattiga svälter". De labbkött som är på gång nu beräknas kosta 1000 kronor kilot minst och har därför ingen som helst betydelse för jordens livsmedelsförsörjning.

Det finns säkert en hel del hälsorisker med de olika typerna av syntetiskt kött. Men det kan  man kanske lära sig bemästra eftet de vanliga "barnsjukdommarna" (dvs att att antal människor dör eller blir obotligt sjuka).

Det enda argumentet som jag tycker håller sådär vad gäller syntetiskt kött och Quorn är att man slipper döda djur. Men om man inte vill äta kött, så går det ju ganska bra att äta bönor, grönsaker, spannmål och nötter och leva på det. Det är enklare, säkrare och mer resurssnålt - och säkert godare om man bara ger sig tid till att laga maten med kärlek och omtanke.

Läs mer:
Odlat kött behöver också foder
Regnskogsskövling för köttuppfödning: 24kg CO2 per kilo eller 1000kgCO2 per kg?
Producing meat (for export) or food for the people (Garden Earth)
The complicated story of meat (Garden Earth)
Tveksamt köttfritt (Hungry and Angry)
Would you eat lab grown meat (The Ecologist)
Syntetiskt kött smakar och känns som kyckling

(ursprungligen publicerat 24 mars 2012, uppdaterat 4 jan 2013)

4 comments :

Elkin said...

"Tja, behovet av mark för gräsliga kycklingfabriker är också minimalt, men Quorn odlas av en soppa av glukos, vitaminer och andra näringsämnen, varav det mest är framställt av odlade växter. Så behovet av mark är inte alls minimalt, det är stort."

DIn argument faller bort om du läser ordentlig,

"Odlingen pågår i ungefär sex veckor. Sedan stoppas fermentorn och ympas på nytt för att garantera en jämn kvalitet. Och tillväxten är fenomenal. Om kossor hade samma förökningstakt skulle ett enda djur ge upphov till över 50 slaktfärdiga kreatur på bara ett dygn." Hur många fält runt om i världen används för quorn ? ,,, jämför detta med kyckling, Boskap. Proportionen uppskatad 10:1

Häslorisker förekommer med allt med som sagt om du läser ordentlig utan att välja bitarna du bara tycker om. här sägs att det har redan gjort Ordentligt förskning där det inte har hittats samband med hälsoeffekter av olika forskargrupper

Du pratar om retoriks förskräck angående världsvält och vad använder du ?

"(dvs att att antal människor dör eller blir obotligt sjuka)"

Gunnar Rundgren said...

Elkin, jag jämförde med kyckling, och jag menar att åtgången för mark verkar vara ungefär lika stort för quorn som för kyckling.

Att det växer snabbt har inget med saken att göra. Det gör inte behovet av foder mindre. Ett problem med det hela är att de inte finns någon öppen redovisning av nästan någonting från quornfabriken och andra liknande initiativ. De är alla byggda på patenterad teknologi.

Att marknadsföra saker som quorn med argument om världssvälten är oärligt. Man kunde ju försöka sälja det i Mali, Indien och Somalia - då ser man vad det argumentet är värt. Dyra patenterade industriprodukter är det sista som räddar de svältande.

Elias Hedberg said...

Gunnar, om tillverkningen huvudsakligen bygger på patenterade tekniker så borde de bitarna gå att komma över hos patentmyndigheten (rimligtvis Englands/Storbritanniens i det här fallet, eller hos EPO).

Är den däremot inte patenterad utan hålls som företagshemlighet så blir det svårare att läsa sig till hur det går till.

Gunnar Rundgren said...

Elias, visst är det så. Men i det här fallet är det nog inte hemlighetsmakeriet som är det största problemet, utan att grundförutsättningarna helt enkelt inte finns för en effektiv produktion av "syntetiska" proteiner, oavsett om de liknar kött eller inte.