Sunday, 29 May 2011

Tillväxtvurmarna slår tillbaks!

Rätt förtusägbart så har försvararna av det rådande blivit förskräckta av de senaste årens rennäsans för tillväxtkritiken. Redan för ett år sedan lade SNS, Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, ut uppdraget att ordna moteld, den har nu kommit, Hållbarhetsmyten. Varför ekonomisk tillväxt inte är problemet. 
Jag skall slösa mina pengar och läsa den, och återkomma med en recession,  även om jag misstänker att den innehåller samma resonomang som Lomborg och Norberg redan torgfört. DN skriver om den på sin ledarsida idag
Man skriver: 
Tillväxten är inte det främsta hotet mot mänskligheten. Tvärtom är tillväxt nödvändig för att tredje världen ska kunna räddas från det största hotet – fattigdom.
Det upprepas av tex Lottal Olsson på sin blogg.
Att stoppa den ekonomiska tillväxten innebär att alla de länder som tvingas till fattidom idag, inte får möjlighet att utveckla vare sig sin matförsörjning, sitt miljöarbete eller möjlighet att nå mera kunskap genom att alla barn får möjlighet att gå i skolan.


Det där argumentet kom också fram i samband med klimatförhandlingarna i Köpenhamn, där det som argumenterart för minskad energianvändning framställdes som om de ville förvägra fattiga människor elekriskt ljus. Precis som om de skulle få elektriskt ljus för att vi bygger ut kärnkrafte eller eldar upp olja. I själva verket är det tvärtom. Vi tar större och större del av resurserna och vi driver upp priserna på dem så att de fattiga får mindre tillgång. Men invänder vissa, faktum är att råvarorna har blivit billigare de senaste hundra åren. Frågan är dock för VEM de blivit billigare. För de rika har de blivit mycket billigare och även för "vanliga arbetare" i de rika länderna. All diagram görs i de rika ländernas valutor eller räknas om till lönerna för arbetare i rika länder. Men faktum är att råvarorna för de fattiga har blivit dyrare. Och nu börjar de bli dyrare för alla. Läs mer här och här.

Den som kan sin historia vet att Indien avindustrialiserades pga av en aggresiv ekonomisk politik av det expansionistiska och kapitalistiska England, och att Indien som en följd av det blev mycket fattigare. Att nu prata om VÅR ekonomiska tillväxt som en förutsättning för tillväxt fattiga länder är bara nonsens. Det är ett försök att plötsligt göra det till en moralisk skyldighet att driva på tillväxten mer. Precis som det skulle hjälpa de fattiga. Det fungerar ju inte en INOM Sverige.

Bloggrannen Cornucopia visar följande diagram när han argumenterar för att vi skall ned på en BNP av 40% av dagens...

 Låt os tänka 1989. Hur många hemlösa hade vi i Sverige då, och hur många har vi idag? Hur många utförsäkrade? Hur många arbetslösa?
 Det är ganska uppenbart att fördelningen av resurser, ojämlikhet och utanförskap (för att prata alliansiska) är mycket större drivkrafter för fattigdom än bristande tillväxt. Det gäller inom landet, och det gäller i ännu mycket högre grad i de internationella relationerna. Rika länder vägrar fortfarande inse att de är profitörer i det internationella spelet.

Som jag skrivit tidigare så anser jag förvisso också att tillväxt i sig kanske inte är problemet, utan att tillväxten är ett symptom på  ett sjukt ekonomiskt system. Men det är en annan diskussion.

Profit, konkurrensen och maskinen driver tillväxten

Tillväxt, symptom eller problemet?

 

Och det finns ju många andra som skriver vettiga saker,. t.ex. Sten Ebbersten m.fl i Uppsala Nya Tidning

3 comments :

Eva said...

Bra skrivet! Dock tycker jag det kan var svårt att jämföra endast BNP tillbaka i tiden utan att jämföra med konsumentprisindex eller liknande?

Hursom, jag håller absolut med dig. Tillväxthetsen är inte hållbar på något sätt och gagnar varken rika eller fattiga i det långa loppet.

Gunnar Rundgren said...

Eva, visst har du rätt i det. I just det här fallet spelar det kanske inte så stor roll. Och min artikel innehöll ju också ett rosenamang just om köpkraft för de rika och fattiga länderna. För i slutänden är det ju det som är intressant_vad får vi för pengarna.

Bo V Herlin said...

Skönt att det finns andra som reagerar. Jag hade lite dåligt samvete för att jag inte reagerade i tid på DN:s otroligt perspektivlösa tillväxtledare, men nu ser jag att jag inte behövde det, särskilt som det här är mycket bättre och mer utförligt skrivet än jag troligtvis skulle ha lyckats med (med liknande synpunkter). Tack för det!