Thursday 31 March 2011

energi är världens valuta.

Nya sedlar och mynt?

Ska pryda de nya sedlarna?
Riksbanken föreslår idag nya valörer på sedlar och mynt. Det rör sig om ett 9-kronorsmynt och en 90-kronorssedel.
- Eftersom det är så vanligt med priser som slutar på 9 eller 99 tror vi att de nya valörerna kan underlätta avsevärt för handeln, säger riksbankschef Stefan Ingves.

ovanstående hämtar jag från Flute, som nog vill skämta aprilo med oss (ja jag gick nästan på det).

Jag skrev för någon vecka sedan om att energi är den egentliga valutan, på min engelska blogg, Energy is the currency of the world.

Så med tanke på det så vore det rimliga att vi prydde våra sedlar och mynt med oljekällor, pipelines, kärnkraftverk och vattenkraftsdammar. Mynten kan ha vindkraftverk och etanolbilar...Då skulle alla förstå den otroligt starka kopplingen mellan energi konsumtion och BNP.

Rurbanism - en ny trend?

Stad kontra land diskuteras mycket.

Nu snubblar jag på begreppet Rurbanism, tex på Ulrika Gabriels blogg och på
Carbonsmart som för övrigt inviger mig i begreppet Reburbia
Worldchanging skriver också om Rurbanism

"Trenden kallas rurbanism, en sammansättning av orden ”rural” (lantlig) och ”urban”. I praktiken innebär trenden att bo i stan, men att leva som en bonnläpp". skriver Veckans Affärer om Rurbanism
Oj vad tråkigt då, jag som trodde att det var något seriöst, men det är tydligen bara en kommersiell trend...Eftersom jag själv har flyttat in till stan nyligen så vore det ju skoj om det var bättre än att bo på landet. Fan tro't, men det kan ju vara skönt för stadsbor att känna så...
Och bor man i stan så försöker man göra det bästa möjliga, som att vara med i Matparken. 

För ett tag sedan skrev jag inlägget:

staden - himmel eller helvete

Jag läser o tidningen Omvärlden ett inlägg av den liberale debattören Johan Norberg som talar om hur progressiv staden är och hur viktig den är för utvecklingen. Han påtalar t.ex. att mycket större andel av människorna i städerna har tillgång till rinnande vatten och avlopp än vad människor på landsbygden har. Sedan läser jag på Effekts blogg ett resonerande inlägg av Matilda Welin om stad och land. För något år sedan cirkulerade en del artiklar om att miljöpåverkan av en Manhattanbo var mycket mindre än miljöpåverkan av en landsbygdsbo i USA, främst pga av mer bilåkning av landsbygdsborna.

Cornucopia hade också ett inlägg om detta med en hel del kommentarer. Ylven med.
Ungefär just nu så är ju stadsbefolkningen i världen större än landsbygdsbefolkningen - för första gången i historien

Konsolidering och koncentration i den ekologiska marknaden


I USA startade en intensiv konsolidering av ekologisk produktion när USA:s lagstiftning om ekologisk odling antogs. Stora företag köpte upp små pionjärföretag.
Mer information (på engelska) kan man få i följande artiklar:
For articles providing more detail on see:
Howard, Philip H. 2009. Organic Industry Structure. Media-N: Journal of the New Media Caucus, 5(3). [online]
Howard, Philip H. 2009. Consolidation in the North American Organic Food Processing Sector, 1997 to 2007. International Journal of Sociology of Agriculture and Food 16(1), 13-30. [PDF]


En liknande konsolidering har skett i England där t.ex. Green & Blacks ett premium märke av ekologisk choklad blev köpt av Cadbury. I Sverige blev Kung Markatta uppköpta av Lantmännen. Om man kollar de företagen hemsidor så är inte ägarna särskilt synliga.....

Wednesday 30 March 2011

Det mäktiga Sverige

"Allianslösheten gör Sverige maktlöst"

skriver Mike Winnerstig på SvDs Brännpunkt. Det gäller frågan om svenskt medlemskap i Nato.
Jo vi känner igen de där resonemangen om maktlöshet. Det var en paradgren inför EU medlemskapet att Sverige skulle få så mycket inflytande. Titta bara hur mycket inflytande vi har i EU! Vi har nu varken inflytande eller möjlighet att agera på egen hand, vilke Carl Bildts flathet gällande de pågående omvälvningarna i Nordafrika visar tydligt.

Mike Winnerstig skriver: "kunnat tillstyrka förslag och på egen hand avföra andra från Natos dagordning". Hur blåögd får en svensk vara egentligen? Har Sverige lyckats med att få bort ett enda förslag från EUs dagordning?

Politikernas Arenor

Bra inslag på radion i morse om alla arenabyggen.

Det är inte så ofta jag är helt överens med representanter från Skattebetalarnas Förening, men vad gäller kommunernas miljonrullningar på arenor är vi helt överens.

Det är klar att sporten behöver arenor, men de arenor som nu planeras byggs med konkurrens om besökare som främsta drivkraft. I den konkurrensen kommer det bara finnas ett fåtal vinnare och mängder av förlorare. Så som det av förklarliga skäl blir med Bandyfinalen, det finns trots allt bara en bandyfinal och tiotal ställen som vill ha den....Bandyfinalen lämnar Studenternas

I princip alla arenor går med förlust, mycket därför att de tävlar om att vara attraktiva. Vinnare är företag som får förmånliga sponsoravtal och delar av elitidrotten som det smöras för. Förlorare är kommunerna, skattebetalarna och folkidrotten.
Finns det då några arenor som går med stadig vinst i dag?
– Ja, säger Mats Grönlund. Hartvall arena i Helsingfors som är helt marknadsorienterad. De har en väldigt slimmad organisation och gör bara evenemang som är lönsamma. Men det innebär att det inte blir någon allmänhetens åkning eller några träningsmatcher för mindre klubbar, de har inte råd, läs mer i Många förlustår för landets arenor

De stora arenorna är i första hand kommersiella projekt och borde därför inte stödjas med offentliga medel.

Fler artiklar om arenaeländet i Uppsala
Fler arenor i Uppsala
Mångas frågor runt Uppsala Arena

Andra synpunkter om Arenor: i SvD

Tuesday 29 March 2011

Företag ger blanka fan i om vi mäter BNP eller Happy Planet eller HDI

Jag snubblade på ett inlägg från Bo V Herlin om tillväxt. Han skriver:
Har just läst färdigt Wijkman/Rockströms Den stora förnekelsen (presenterad i P1, här eller här) och kan varmt rekommendera den! – trots att den inte diskuterar den, enligt min mening, grundläggande orsaken till miljökrisen och den ojämna resursfördelningen (och till den »stora förnekelsen«), det som Joel Magnuson (intervjuad här) i sin bok Mindful Economics kallar »the growth imperative of capitalism.
Jag har inte läst Den stora förnekelsen, men jag var på boklansering och drog samma slutsats då, att de inte kopplar de problem de beskriver så bra till det ekonomiska systemet. Densamma som jag drog när jag läste Tim Jacksons bok Prosperity Without Growth. Alla pratar om att man skall jobba med andra mått än BNP osv. Men det man inte riktigt inser är att företag och konsumenter struntar blanka fan i BNP. Och de struntar också i andra alternativa mått. Politikerna är väldigt förtjusta i sådana mått. Men politikerna har mycket begränsat inflytande på människors handlande. Jag har själv drivit företag och vet vilka krafter man är utsatt för. Konkurrens och rationalisering är de imperativ som driver en "framåt" hela tiden. Att stå still är inte någon möjlighet. Och den logiken förändras inte av lite miljöavgifter här eller några skatter där - vilket i slutänden är precis vad min bok Trädgården Jorden handlar om.


Monday 28 March 2011

Växande problem med antibiotikaresistens

Problemen med bakterier som står emot de flesta antibiotikasorter, växer i Sverige. I dag finns 18 patienter som smittats av superresistenta ESBL-bakterier, och därför är mycket svåra att behandla. Hör dagens inslag på Ekot

Jag skrev om antibiotikaresistens i går. 37% av alla salmonella prover från icke-ekologiska kyckling hade resistens för mot sex olika typer antibiotika medan INGA ekologiska kycklingar hade antibiotikaresistenta bakterier. Läs mer

I Trädgården Jorden ägnar jag rätt mycket uppmärksamhet åt detta också:

Antibiotikaanvändningen i djurhållningen kan mycket väl bli nästa skandal efter galna ko-sjukan. Utvecklingen av antibiotika till effektiva läkemedel för snart sextio år sedan revolutionerade behandlingen av infektioner. Tack vare antibiotika, som i dag är en självklar tillgång i vårt välfärdssamhälle, kan bakteriesjukdomar hos människa och djur effektivt botas. Denna möjlighet hotas nu genom att bakterier i ökande omfattning utvecklar resistens mot antibiotika. Varje år beräknas 25000 personer inom EU dö av infektioner av någon av de multiresistenta bakterierna. Enbart sjukvårdskostnaderna för att vårda de drabbade uppgår till 1,5 miljarder euro per år (SvD 2009c). Det finns i världen redan idag sjukdomsalstrande bakterier som är resistenta mot alla kända antibiotika. Resistensutvecklingen går långsammare i Sverige än i många andra länder, men resistenta bakterier sprider sig över nationsgränserna och har redan medfört problem inom den svenska sjukvården. Antibiotika används i Sverige endast för medicinska ändamål inom human- och veterinärmedicin. I många andra länder används antibiotika också som tillväxtbefrämjare inom djuruppfödningen och som bekämpningsmedel. Av den totala antibiotikaproduktionen i USA, runt 23000 ton, används ungefär lika mycket inom djurhållningen som inom humanmedicinen (Lundström m.fl. 2009). När bakterier kommer i kontakt med antibiotika hämmas endast de känsliga bakterierna medan de resistenta varianterna kan ta överhanden och anrikas (selekteras). All antibiotikaanvändning i olika miljöer bidrar till resistensutveckling och kan därmed påverka möjligheterna till en effektiv behandling av djur och människor.

Saturday 26 March 2011

Mindre salmonella och ingen antibiotikaresistens i ekologisk kyckling

Jordbruks och livsmedelsetablissemanget skrämmer ständigt upp oss om att det skulle vara farligare att äta ekologiskt än icke-ekologiskt. Resonemanget bygger på föreställningen att om man inte använder bekämpningsmedel och antibiotika så kommer sjukdommar av olika slag finnas i maten. Jag har alltid kännt att det bygger på helt felaktiga premisser. Det är ungefär som att säga att en frisk människa smittar mer än en sjuk.....Men hursomhelst så är det en svår diskussion att föra. Man får bara vänta på att forskningen gör sitt. Och nu finns det fräsch forskning från USA som visar att
- ekologiska kycklingar har mindre salmonella och att
- det finns mycket mindre antibiotiska resistens hos ekologiska kycklingar.
37% av alla salmonella prover från icke-ekologiska kyckling hade resistens för mot sex olika typer antibiotika medan INGA ekologiska kycklingar hade antibiotikaresistenta bakterier.

Läs mer om antibiotikaresistens i SvD, Läkare utan gränser, Biotech Sweden, DN och Hälsan är grön och i en artikel av Maria Abrahamsson.
Dagen efter jag skrev den här så har Ekot ett nytt reportage om antibiotikaresistens

Ekologisk Kyckling kan du få från tex Bosarp - en trevlig artikel i DN

Försäljningen av ekologiska ägg i USA ökade 174 procent mellan 2002 och 2009 rapporterar The Organic Man

Friday 25 March 2011

energin kostar mer och mer att få fram

Bloggaren flute har flera intressanta energi inlägg:
Han jämför energi och BNP 1965 till 2010 och visare hur stark korrelationen är mellan dem. Och det är det många andra som hävdar också. Det finns tyvärr ett antal debattörer som fortfarande svamlar om de-coupling och annat för att få oss att tro att "den nya tillväxten" är smart och miljövänlig.
Flute har också gjort ett inlägg där han visar global energianvändning per capita, som visar att den har legat rätt still nu i snart 40 år.
"Kanske går det att gräva fram mer kol, men hur kul är fler smutsiga kolkraftverk?" skriver flute. Jag snubblade på följande diagram från USA som visar att produktiviteten i kolgruvorna är sjunkande.
Och det här gäller inte bara arbetsproduktiviteten, utan också energiproduktiviteten (EROEI) är nedåtgående för många energislag, särskilt för de fossila bränslena.
Min syn på det stora energipartyt hittar ni här.

bränna upp maten

Nya inlägg i biobränsledebatten har kommit
Det är en myt att drivmedlet etanol tränger ut matproduktion i fattiga länder eller skövlar regnskog, skriver Mattias Johansson i Expressen
Ylva J Strömberg från Action Aid kontrar:
Ylva J Strömberg om Biobränsle klimat-osmarta

"Tankesmedjan Fores har fel om biobränslen"

Mina anspråksfulla tankar:

Ett antal länder har ställt upp mål för användning av biobränslen för fordonstrafik. Formerna för biobränslen kan vara många, etanol från t.ex. majs eller vete och biodiesel från t.ex. palmolja eller raps är de mest kända, men det förekommer också metanol från skogsråvara och biogas som görs genom rötning av restprodukter.

Vissa hävdar att det är oetiskt att producera biomassa för energi. Andra hävdar att man mycket väl kan producera biomassa för energi, om det görs uthålligt och förespråkar en certifiering för att garantera att de sociala och miljömässiga effekterna är acceptabla. Att biobränsle riskerar att konkurrera med livsmedelsproduktion är förvisso uppenbart, men det är knappast mer upprörande än att köttproduktionen konkurrerar med annan effektivare växtodling, eller att man odlar bomull eller producerar ull på åkermark.


Om rika människor stoppar kött i sin mun eller etanol i sina tankar kan knappast vara väsenskilt ur moraliskt perspektiv. Produktion av vin och tobak är något som kan ifrågasättas mer, då de ju på inget sätt är nyttiga och upptar betydande arealer.

I ett historiskt perspektiv så får vi inte glömma bort att mycket mark, kanske 15 -20 procent har gått åt för att föda dragdjur, samt att nästan hälften av all åkermark fortfarande odlas med dragdjur. Total används 400 miljoner åsnor, oxar, bufflar och kameler i jordbruket. De använder alla bioenergi som odlas på åkermark.

Ur bondens perspektiv är biobränslen kanske ett sätt att komma undan Engels lag, vilken stipulerar att priserna på jordbruksprodukter hela tiden sjunker, och sjunker mer än något annat. Globalt sett är låga priser på jordbruksprodukter troligen den främsta begränsande faktorn vad gäller produktionen: vi kommer få större produktion om efterfrågan ökar. Mycket biobränsle kan också produceras av restprodukter från jordbruk och livsmedelsindustrin, t.ex. slakteriavfall och gammal frityrolja.

Men detta försvar för biobränslen betyder inte att allt är frid och fröjd. Under åren 2006/2007 användes en femtedel av USA:s majsskörd för biobränslen stimulerat av absurda subventioner, men trots detta motsvarar de endast 3 procent av bensinförbrukningen (Världsbanken 2007). Detta visar med tydlighet att biobränslen från åkermark inte har potential att ersätta oljan. Inte ens om vi använde ALL åkermark i hela världen skulle den räcka för att ersätta de fossila bränslena. Det i sig är inget argument mot biobränslen, utan snarare ett argument för att man behöver omskapa transportsystemen.

Det mest bekymmersamma med de flesta biobränslen är att framställningen, framförallt odlingen, av dem är så energikrävande att det inte medför någon stor besparing av energi. Energikvoten för spannmålsbaserad etanol är i genomsnitt 1,6 för de studier som sammanställts, med en spridning mellan 0,7 till 2,8. Som jämförelse är energibalansen i genomsnitt 1,4, 1,8 samt 3,2 för etanol baserat på majs, sockerbetor respektive lignocellulosa (t.ex. energiskog). Sockerrörsetanol uppvisade normalt sett bättre energibalans.

Landgrabbing som Ylva J Strömberg talar om är en realitet. Men den är inte alls isolerad till biobränslen, utan kan precis lika gärna handla om matproduktion eller produktion av kött för export. Lösningen på landgrabbing står att finna dels i bättre regeringar i de fattiga länderna men framförallt i utjämning av globala skillander i välstånd - så länge som en del är så fattiga och andra så rika kommer vi få se sådant, precis som fattiga säljer sina njurar till rika svenskar.

Mer och mer jordbruksmark bebyggs för att skapa plats för ökad trafik, hus, fabriker, garage etc. Det är för tillfället ett större hot mot världens livsmedelsproduktion än odling av biobränslen, och till skillnad från vid bioenergiproduktion så skadas marken permanent. Läs mer om det i Skydda Matjorden,

Summan av kardemumman är att det inte är meningsfullt att säga JA eller NEJ till biodrivmedel. Om de är bra eller inte beror på många olika faktorer.

Kjell Aleklett skrev så här för två år sedan:

Den globala befolkningen behöver ungefär 2500 kilokalorier om dagen och om man adderar det globala behovet så blir det 7100 terrawattimmar (TWh) om året. Om vi jämför denna energi med energi i olja så blir det 12 miljoner fat om dagen (Mb/d). Den primära produktionen av det vi kan ära är cirka 20000 TWh, och om man tar hänsyn till att vi behöver utsäde, en del förstörs, djur behöver mat, vi använder en del till matlagning, mm och adderar kött och fisk blir det kvar 7200 TWh som vi kan äta. Det finns mat till världens befolkning, men för världens transporter, som behöver 25 000 TWh, finns det ingen ”mat”.

FÖ så byggs det en metanolfabrik i Hagfors....


Thursday 24 March 2011

Billig energi - nödvändig för ett system som havererar

Andra saker man kan fundera på är "The Fukushima 50", de 50 kärnkraftstekniker som med livet som insats kämpar för att begränsa och stoppa haverierna, numera utökade till 150 st, så de kan rotera och minska sina stråldoser. Detta är högutbildade japaner som frivilligt riskerar sina liv, och sannolikt kommer dö, om inte under själva arbetet, så rejält i förtid. Jag ställer mig frågande om svenskar vid ett svenskt allvarligt haveri skulle lägga ner sina liv för Fortum, E.On eller Vattenfalls skull, eller om personalen bara skulle fly i panik? En övning som MSB arrangerade veckorna innan Fukushimahaveriet talade för det senare - räddningsarbetet skall ha blivit allvarligt begränsat och haveriet förvärrats av att personal helt enkelt flydde.
skriver bloggaren Cornucopia.

Han är positivt inställd till kärnkraften. Hans syn är helt präglad av åsikten (insikten) att tillgång på energi är nödvändigt för vår ekonomi att fortsätta växa. Och även där har vi ungefär samma åsikt. Jag ser också energin som helt avgörande för vårt ekonomiska system och dess tilvläxt. Men då jag tycker att detta ekonomiska system är både ekonomiskt och ekologiskt ohållbart och moraliskt frånstötande, så är bevarandet av detta system inte ett hållbart argument.

Jag har lagt upp rätt många inlägg om energi på min engelska blogg. Och min bok, Trädgården Jorden har energi som ett centralt tema.

varför inte globalt socialbidrag?

Varför inte kontantstöd direkt till de behövande? Skulle det inte vara värt att pröva att rikta en betydande del av det svenska bisrtåndet till direkt inkomstförstärkning hos de som behöver det, i stället till korrupta regeringar? skriver jag om på en artikel på Newsmill. Att döma av läsarnas omdömen så gillas inte förslaget, men jag tar rätt lugnt på den där typen av opinionsmätningar.

Jag jobbar ju med bistånd, men skriver inte så ofta om det, men du kan kolla dessa inlägg

Tuesday 22 March 2011

Vår största brist är vår oförmåga att förstå exponentialfunktioner

Bloggkollegan Idris pekade på ett mycket upplysande videoklipp:
Albert Bartletts föreläsning utgår från hans insikt att ”The greatest shortcoming of our human race is our inability to understand the exponential function”. Detta påstående kan vid första påseende kanske verka egendomligt. Men faktum är att tron på den eviga tillväxten bygger just på att man inte begriper eller bryr sig om hur en exponentialfunktion fungerar.





Bartlett har också gjort följande uttalande om tillväxt:
"'Smart growth' destroys the environment. 'Dumb growth' destroys the environment. The only difference is that 'smart growth' does it with good taste. It's like booking passage on the Titanic. Whether you go first-class or steerage, the result is the same."

Monday 21 March 2011

Det växande klotet en populär illusion

Uppdatering: Kom just hem från boklansering med herrarna Wijkman och Rockström.

Dagens tillväxtmodell är inte miljömässigt hållbar. Samtidigt är negativ tillväxt – eller nerväxt – inte hållbar av ekonomiska och sociala skäl. Hela vår ekonomi är uppbyggd på förutsättningen av fortsatt expansion. Slutsatsen är att vi måste utveckla en radikalt annorlunda ekonomisk modell. Dagens i stort sett linjära materialflöden måste ersättas av slutna kretslopp.

skriver de i Svenska Dagbladet idag

De som hävdar att tillväxt krävs för att förbättra miljön saknar helt grund för de påståendena. Det är förvisso sant att rika länder brukar vara bättre på att rena avloppen och bevara skogarna än de fattiga länderna, och speciellt så är man bättre än de länder vika befinner sig i sin mest expansiva tilväxtfas. Det är de länderna som är de största miljöbovarna, de som har den snabbaste tillväxten. På samma sätt var det i Sverige, Europa och USA att miljön försämrades snabbt under tillväxtens glansperiod.

skriver jag i en artikel på Newsmill läs gärna resten av den (som i stort är sånt som jag skrivit i Trädgården Jorden).
Där finns det en artikel av Lisa Wannerby (mp) som lanserar begreppet "återväxt" som alternativ till tillväxt. Det tål att fundera på

Effektbloggen har en ganska bra sammanställning över tillväxtkritiska resurser

Själv har jag skrivit många inlägg om tillväxt särskilt nöjd blev jag med det inlägg där jag diskuterar om tillväxt är ett SYMPTOM eller PROBLEMET

Thursday 17 March 2011

Obegränsad energi större hot än tillgång

Med det sätt som vi använder planeten på för närvarande så är obegränsad tillgång på mycket billig energi ett större hot än en möjlighet. skrev jag i ett inlägg - det stora energipartyt - på bloggen för två år sedan. Det står sig ännu.

Inlägget om de 200 miljarderna energislavarna står sig också.

Wednesday 16 March 2011

Carlsson ute och kränger bioteknik-igen

Jag vill trygga (inga dåliga tankar om sig själv...) livsmedelsförsörjningen med hjälp av biotekink, skriver Gunilla Carlsson idag apropos att hon skall till SLU för att diskutera hur de pengar man generöst ger SLU för att bedriva sådan forskning skall användas.

Minister Carlsson har en väldigt enkel syn på fattigdomsproblematiken. Mer modern teknik, mer handel, mindre reglering och alla får mat för dagen. I grund och botten är svält och hunger ett socialt problem, det var det för våra torpare och statare för hundrafemtio år sedan och det är det samma för de många svältande på landsbygden. Jag utvecklar det mer i de här inläggen. Det finns ingen som helst grund i att tro att en svensk satsning på bioteknik skulle vara meningsfullt i de sammanhangen.

I går presenterades en rapport för FNs handels och utvecklingsorganisation UNCTAD som skriver bla följande:

There is generally too much emphasis on and simplistic overestimation of the potential of technological development for agricultural transformation. This will only give false hope and excuses for doing nothing really fundamental. In fact, only few problems in agriculture are mainly caused by a lack of technology, many are related to social, economic and cultural issues that require structural changes, not techno-fixes. It is therefore critical to first of all define what problems are best solved by changing legal frameworks, trade policies, incentive structures or human behaviour and, second, what contribution technology could make within this very context.
Indien är lite av en omslagspojke för ny teknik i jordbruket, de omfamnade helhjärtat den sk Gröna Revolutionen för fyrtio år sedan med massiva satsningar på konstgödsel och pesticider. Man subventionerar fortfarande konstgödsel med 20 miljarder dollar om året . Man satsat också en hel del på bioteknik. Men sanningen är att Indien har fler svältande och hungrande än hela Afrika. När skall Gunilla Carlsson och tongivande på SLU förstå sammanhangen.

Denna drapa av Raj Patel, från Indien, kanske kan få dem att se verkligheten:



För den som vill få en mer utförlig analys kan jag rekommendera denna rapport av Forum Syd

Räcker maten, räcker marken?,av Peter Einarsson

Om hunger, jordbruk, handel och global solidaritet

Tuesday 15 March 2011

Kärnkraften: vår skuld till framtiden

Jag hör just på nyheterna att försäkringsbolagen har friskrivit sig för kärnkraftsskador pga av tsunami och jordbävning. Undrar om de friskrivit sig för skador pga totalt utslagen elförsörjning, terroristattacker eller mental ohälsa hos personalen också?

I framtiden ska svenska kärnkraftverk försäkras för 12 miljarder kronor, vilket kan låta som mycket pengar. Ändå är det en närmast löjlig summa: Tjernobyl har beräknats kosta 1.000 miljarder. skriver Lars Linder i DN

Jag tar mig friheten att kopiera in delar av ett inlägg från min engelska blogg:

Jan Willem Storm van Leeuwen explains one reason for why nuclear power is so popular:

One of the unique properties of the nuclear energy system is the possibility it offers to man to postpone material and energy investments to the future. The massive amounts of radioactive materials, including the clean-up and dismantling waste, have to be isolated from the biosphere forever, in order to keep the countries with nuclear power and their neighbour countries habitable for man.
His extensive report has some very interesting graphs:

This one shows the energy pay-back for nuclear power, i.e. how long it has to operate in order to "pay" for its total energy use. Because the Uranium concentration of the ore is absolutely critical in this context it is drawn as a function of that. As you can see, when the concentration moves towards 0.05% U3O8 the whole thing is rather pointless, notwithstanding all other problems.


Also regarding CO2 emissions the results are not very positive. Lifetime emissions of CO2 from nuclear power are approaching those of a gas-fired electricity generator, and also here, if ore graders are leaner the emissions increase dramatically.

Dessa bilder och hans rapport bekräftar att kärnkraften bara är "lönsam" (ja för den som driver den alltså inte för dig och mig) genom exploatering av:
-vårt samhälle som subvnetionerar kärnkraften enormt från att betala all utveckling, ta alla risker till att tillhandahålla all infrastruktur den behöver. De som beklagar subventioner till vindkraft skulle räkna ut vad kärnkraften har kostat oss...
-andra platser och andra människor där man utvinner uran
-andra platser och andra människor för alla andra resurer some behövs, eller för att ta hand om avfall.
- framtida generationer

På så sätt är kärnkraften ett av de mest extrema exemplen på den exploatering i rum och tid som Alf Hornborg hävdar är "hemligheten" bakom industrikapitalismens framgångar. Se t.ex.
http://www.sydsvenskan.se/kultur-och-nojen/kultur_bocker/bokrecensioner/article1209193/Teknikens-under-varldens-blunder.html
http://www.dn.se/dnbok/bokrecensioner/alf-hornborg-
http://www.daidalos.se/sok?11_bookView=1&11_subject=511

Kärnkraften bygger, på samma vis som massbilismen och industrisamhället, på en synvilla. En rumslig- och tidsmässig närsynthet som gör det svårare att urskilja systemets egentliga fullständiga beroendeförhållanden och livscykelrisker.

skriver Erik Berg i GP

Det finns ingen säker kärnkraft i en osäker framtid. Självbilden krackelerar. I botten ligger vetskapen om att sol- och vindkraft inte på långa vägar kan ersätta de fossila bränslen som i dag utgör 85 procent av världens energiproduktion. Vill man undvika en klimatkollaps – men inte kan tänka sig en värld där energianvändningen minskar – är kärnkraften det sista halmstrået. Så länge folk kämpar med att upprätthålla den framstegs- och tekniktroende självbilden lär de inte göra annat än att på alla sätt slåss för kärnkraften som världens frälsning. Vi andra ser på nyheterna från Japan och tänker på helt andra saker än frälsning.

Skriver David Jonstad på Effekt, i en reflektion över reaktionerna på hans artikel på SVT Debatt.

Liknande tankar framför Lena Sommestad i en kommentar till DNs ledare:

Det stora problemet med DN:s resonemang är att kärnkraftens lämplighet som energikälla inte kan reduceras till en fråga om tekniska lösningar. Många av kärnkraftens risker handlar nämligen inte om teknik i begränsad mening, utan om människors och samhällens förmåga att hantera komplicerad teknik. Hur kärnkraftens risker ska hanteras kan heller inte enkelt besvaras utifrån tekniska riskkalkyler. Riskhantering är också en fråga om värderingar och etik

Och Ett hjärta rött har liknande tankar.

Visst är det så. I grund och botten handlar få av miljöfrågorna om rent tekniska eller biologiska diskussioner. Världen och jorden kommer överleva nästan vad vi gör. Det är värderingar som präglar våra åsikter. Och vi är alla obenägna att överge våra värderingar och vår självbild. Det är väl där som sakförhållandena trots allt kommer in. Vid en viss gräns så är skillnaden mellan hur man vill att det skall vara och hur det egentligen är så stor. Ofta inträffar den samtidigt för väldigt många enligt observationerna om den hundrade apan eller the tipping point.

Jag kan också rekommendera denna post (på engelska) om kärnkraften avAlexis Rowell

Vi kan inte äta mobiltelefoner Fredrik Reinfeldt

"Vi kan inte äta mobiltelefoner, Fredrik Reinfeldt, och vi vill inte veta hur det är att leva i en fyra grader varmare värld." säger Ekologiska Lantbrukarna i ett uttalande från sin stämma. Fyndigt formulerat! Det gäller i första hand den kommande reformen av EUs jordbrukspolitik.

Nobelpriset X Melodifestivalen

Nobelstiftelsen anlitade mig för att hotta upp priset lite grann, ja Nobelpriset alltså-det i litteratur. Jag utvecklade ett strålande koncept som de nu köpt med hull och hår - det var bara mitt förslag att ändra namnet till The Noble Prize som de spolade. Hursomhelst jag stöpte om hela processen från Akademiens löjligt slutna process till en Eurovisioninspirerad enternainment som sträcker sig året om. I hela världen från Albanien till Zimbabwe skall det ordnas nationella deltävlingar som som Poetry Slam ungefär. Medieuppbådet följer dem land för land, det blir kontinentala deltävlingar för att slutligen ha the grand final i Dalhalla ackompanjerad av Nobels favouritmusik - dynamitladdningar kompletterad av en magnifik duell mellan två Carl Gustaf M2. Och det bästa av allt är att samtidigt så följer vi Svenska Akademiens möten i en reality såpa.

Middagen i Stadshuset behåller vi, med en liten modifiering: underhållningen blir av årets vinnare i Eurovision Song Contest och sist men inte minst, 80 procent av biljetterna auktioneras ut med förhoppningen att Ryska oligarker, Kinesiska magnater, Afrikanska diktatorer och simpla Amerikanska biljardärer kommer bjuda vilt. Det kommer bli lika attraktivt som World Economic Forum i Davos.

Sen vaknade jag. Tillbaks till vardagens futtiga frågor om kärnkraft, peak oil och växthuseffekt. håhåjaja

Monday 14 March 2011

Tages genialiska bidrag i kärnkraftsdebatten



En oöverträffad klassiker, inga kommentarer behövs.

Energin är nyckeln

Fler och fler börjar inse att även för klimatfrågan så är energifrågan nyckeln, och att det är en bättre strategi att tackla "peak-oil" än "växthusgaser". Självklart är det ingen motsättning mellan dem, och det är lite av det fina med kråksången. Eftersom det är så svårt att tackla "växthusgaser" så är det enklare att tackla det som driver det allra mesta av växthusgasutsläppen, direkt eller indirekt: vår höga energianvändning.

Om media, politiker och andra börjar fokusera mer på Peak Oil i stället för klimatfrågan så kommer det troligen att gå mycket snabbare med omställningsarbetet, skriver Ulf Jacobsson och Anders Wijkman, Steg 3 i GP.

Händelserna i Japan kan fungera som en väckarklocka för hur känsliga vi är för störningar i energiförsörjningen i våra högteknologiska samhällen. Och det gäller dels själva tillförseln, men lika mycket strukturen på energin, dvs vilka typer av källor, mixen mellan dem, produktionen och distributtionen.

Klimatfrågan håller på att dö för vanliga människor som inte är miljöengagerade på allvar. Medvetenheten om hyckleri och hur lite man själv påverkar växer. Men det finns en fråga som ligger mycket närmare i tiden och där dina egna åtgärder ger direkt återkoppling och påverkan på ditt eget liv idag och de närmaste åren. Inte för dina barnbarn, utan för dig. Och den frågan är peak oil (och peak gas, peak coal osv). För vi upplever peak oil just nu. Priserna på energi kommer stiga kraftigt periodvis de kommande åren och decenniet, den globala ekonomin och arbetstillfällen kommer drabbas negativt. Det kommer också bli brist på bränsle även i västvärlden tids nog. Stora samhällsförändringar kommer ske.
skriver bloggaren Cornucopia denna morgon och jag kan bara hålla med. Jakten på rapande kor och tankar om individuella utsläppsrätter har stannat upp, men energifrågorna är ständigt aktuella. Energiperspektivet på samhällsutvecklingen och miljöfrågorna är mycket utförligt utvecklat i boken Trädgården Jorden.
Bokus: , 184:- Bokia, 169:- Adlibris, 174:- Bokextra, 170 CDON, 189:- Ord och Bok, 187;-

Sunday 13 March 2011

När oljan sinar stannar kärnkraften

Inte helt förvånande diskuteras kärnkraften flitigt nu. Inte minst på Cornucopias blog.

Där finns ett gammalt inlägg om "Peak-kärnkraft" Han skriver då bla
Kärnkraften framhävs ofta av tekniknaivisterna som vår stora räddning i framtiden, och att den byggs ut i en rasande takt. Samtidigt behöver det byggas ett kärnkraftverk i veckan, varje vecka i 50 år, enbart för att fasa ut energin vi idag får från oljan. Till detta kommer ännu mer för att fasa ut kolet och oljan....I själva verket peakade energiproduktionen från världens kärnkraftverk år 2006, trots skenande energipriser och innan världskonjunkturen dök 2008-2009. Så trots påståenden om massiv utbyggnad så producerar världens kärnkraftverk allt mindre energi.
och så finns det ett nytt inlägg från idag:
De reala konskevenserna av det japanska haveriet är att kärnkraftmotståndet kommer öka...,Nu anser jag inte att nya kärnkraftverk kommer ge oss billig energi motsvarande gamla kraftverk. De kommer antagligen ge lika dyr el som vindkraften, men det är likväl nödvändigt för energiförsörjningen då volymerna kan bli väldigt stora och någorlunda driftsmässigt förutsägbara, åtminstone medan kraftverken är någorlunda inkörda men unga. En ökande opinion mot kärnkraft ger oss alltså värre energibrist än vi hade fått annars och pga bristen högre energipriser än annars. För de som oroar sig över klimaförändringar så kommer suget efter fossila bränslen också att öka och utbyggnaden utökas.
Carina Hägg (s) har ett bra inlägg på politikerbloggen
Att avveckla kärnkraften i Sverige och Europa är inte bara en ekonomisk eller en miljöpolitisk fråga. Utan det handlar också om att ha en politisk ståndpunk till de risker som kärnkraften innebär. Om vi inte är på vår vakt kommer de klyftor som finns mellan länder i världen att öka då man istället för olja blir beroende av uran och där många slarvar med säkerheten för att tjäna in pengar när det gäller oljan idag kommer ett mardrömscenario uppstå där de slutgiltiga effekterna kommer att bli förödande för hundratusentals om inte miljontals människor.
och om man läser Svenska Dagbladets artikel om olyckan i Japan, så kan man också se blogglänkar i massor.
Så också i Aftonbladet

Jag tänker inte upprepa alla argument MOT kärnkraften av rent teknisk karaktär eller de olika riskbedömningar som finns. Men på det stora hela så bygger alla prognoser och riskbedömningar på att vi lever i en förutsägbar värld, men det gör vi inte, och särskilt inte vad gäller vårt samhälle. Vi har helt enkelt ingen susning om hur vårt samhälle kommer se ut om hundra år, (vilken Nordens Ghadaffi som regerar i Öregrund...)

Men utöver det vill jag betona fyra problematiska sidor av kärnkraften. Den ena är att ett kärnkraftssamhälle kommer också hela tiden vara ett tufft kontrollsamhälle för att undanröja säkerhetshot, det andra är att det saknar helt resiliens och anpassningsbarhet för förändringar, pga av sin storlek och beroende av annan teknik. Ett kärnkraftverk är beroende av tillförsel av elektricitet från andra källor och även av olja. Detta eftersom det stängs av vid betydande säkerhetsproblem och då behövs el och diesel för att upprätthålla nödsystemen. För att inte tala om all den olja som går åt för att tillverka kärnkraften, transportera uran osv. (det paradoxala är att kollaps i ström och oljeförsörjningen är det största hotet för dessa anläggningar, de är alltså helt beroende av ett tip-topp fungerande samhälle). Och slutligen är det ett omoraliskt agerande att vältra över ansvaret på kommande generationer.

Resultatet spelar ingen roll

ISEAL, har kommiot ut med en intressant rapport,

The ISEAL 100 Survey Results - Business and Certification: Beyond the Tipping Point

I den finns mycket matnyttigt. Jag fastnade speciellt för detta:
dvs, att för olika miljömärkningssystem och sociala märkningssystem så anser de som använder systemen (företagen) att den egentliga effekten av systemet var minst viktigt, medan hur den kontrolleras och utformas är viktigt. På sätt och vis är det lite deprimerande och stöder min tes att formerna och systemen har blivit de viktigaste och att vad systemen egentligen tjänar till spelar en lite roll. Det är också där som hela "uthållighetsbranschen" tappar bort sig. Systemen bjuder över varandra i att erbjuda syndernas förlåtelse, men egentligen är de få som kan visa på så stora resultat. Detta är ju allra mest tydligt för the ISO inspirerade ledningssystemen (ISO 9000, 14000, 22000), där resultaten egentligen inte spelar någon som helst roll.

Friday 11 March 2011

Varför skall Uppsala växa?

Uppsala med det gamla samhällets symboler, slottet och kyrkan i bakgrunden, och nya symboler, vägar, bilar, IKEA och kraftvärmeverket (som nu skall börja elda kol!) i förgrunden.
Foto: Kolbjörn Örjavik

"Bara positivt att Uppsala växer"

Häromdagen när jag läste de ständigt återkommande uttalanden av Uppsalas ledande politiker om att Uppsala kommer att växa, eller snarare att Uppsala skall och bör växa, så drog jag mig till minnes en diskussion jag och en kollega hade i Uganda för några år sedan. Det gällde storleken på Jinjas befolkning. Jinja är Ugandas näst största stad som har sisådär 100 000 invånare. Vi läste i tidningen att Jinjas borgmästare uppmanade befolkningen att föröka sig mer och kvickare så att Jinja skulle kunna växa snabbt och nå en halv miljon. Vi skratade lite hånfullt - och rätt bedrövat - över hur man kunde vara så idiotisk när Ugandas befolkning växer alldeles för fort. Att ledande politiker inte inser det utan uppmanar befolkningen av föröka sig ännu mer verkar ju helt hårresande.

Det är klart, Uppsala är inte Jinja, men jag undrar ändå vad det är man vill åstadkomma genom att stimulera Uppsala att växa snabbare ändå. Jag som redan bor här har inget behov av det. Det kommer på inget sätt öka mitt välmående. Uppsala har redan en skriande bostadsbrist vilken trissar upp bostadskostnaderna enormt (och det i en stad där det är så stora grupper som behöver en billig bostad). De ledande politikerna anser inte heller att det är kommunens ansvar att se till att det finns bostäder eftersom näringslivet skall fixa det (vilket man kanske kan tycka är rätt i teorin, men teorin har ju falsifierats om och om igen i Uppsala, så det är helt klart att teorin inte håller). Men det var nu inte det jag skulle diskutera. Frågan var varför skall Uppsala växa? Ja jag har svårt att se något annat skäl än för att fylla vår kommunlednings (tomma?) egon med känslan av att vara viktig. Jag förstår mycket väl att Uppsala kanske skulle växa även utan kommunledningens inställning, därför att det är en dynamisk stad med ett fördektigt läge, så det är klart att kommunledningen måste planera för det, Men ledningen gör långt mycket mer än det, de vill stimulera och uppmuntra denna folkökning. De vill ju att Uppsala skall vara en "storstad (de skulle kanske åka på studieresa till Kina). De (skall vi kalla dem för tillväxttalibanerna - vilket vackert ord?) har dock inte gått så långt som att förbjuda preventivmedel och aborter - ännu....

Thursday 10 March 2011

staden - himmel eller helvete

Det finns en debatt om stadens roll som spretar väldigt. Jag läser o tidningen Omvärlden ett inlägg av den liberale debattören Johan Norberg som talar om hur progressiv staden är och hur viktig den är för utvecklingen. Han påtalar t.ex. att mycket större andel av människorna i städerna har tillgång till rinnande vatten och avlopp än vad människor på landsbygden har. Sedan läser jag på Effekts blogg ett resonerande inlägg av Matilda Welin om stad och land. För något år sedan cirkulerade en del artiklar om att miljöpåverkan av en Manhattanbo var mycket mindre än miljöpåverkan av en landsbygdsbo i USA, främst pga av mer bilåkning av landsbygdsborna.

Vad jag ofta saknar i dessa diskussioner är en förståelse av det ömsesidiga beroendet av stad och land, och av de rika länderna av de fattiga, av centrum och periferi. Om man inte ser detta som ett system utan betraktar staden eller landet enskilt så kan man lätt dra helt fel slutsatser. Så är t.ex stadsbon helt beroende av att det finns bönder som odlar hennes mat, att det finns skogsarbetare som avverkar skogen som blir till papper i gratistidningen, att det finns bangladeshiska gästarbetare i Libyien some arbetar med oljeutvinning. Och så är vi ALLA svenskar beroende av att det finns kinesiska arbetare som slavar i fabriker eller peruanska småbönder som tjänar några tusenlappar om året för att odla vårt kaffe. I själva verket är vårt miljöpåverkan summan av allt detta och inte bara de resurser vi använder direkt eller de sopor vi sorterar dagligen. För allt det som vi ser så finns det mycket mer som vi aldrig ser.

Stadens sociala funktioner och stadens och industrins roll i att exploatera omgivningen glöms alltför ofta bort i modern miljö och ekologisk diskussion. Att makten finns i städerna, att utbytet mellan stad och land alltid varit ojämlikt - och att detta ojämlika utbyte har expanderat till hela klotet genom billiga transporter och en global marknad. Att människor, även sådana utan makt, dras till sådan centrum av makt och välstånd är inte att förvåna. Det ser man redan i gyttret av kåkar under slotten i medeltida europeiska städer. Att bryta upp mönstren för människans exploatering av andra människor är därför nyckeln i diskussionen stad och land. Att de som bor i städerna har det bättre än de som inte bor i städerna kan mycket väl visa sig vara ett resultat av exploatering snarare än att staden är överlägsen som mänsklig miljö. Det är ungefär en lika intelligent observation som att de vita i Sydafrika måste vara överlägsna de svarta eftersom de har högre inkomster, eller att Sverige är överlägset Kina.
Skriver numera stadsbon...

Tuesday 8 March 2011

slutförvaring och annat elände

Jag hörde på nyheterna i morse att kärnkraftsindustrin förbereder sig för att presentera sin slutliga "lösning" av hanteringen av kärnbränslet. Det hade visst kommit lite smolk i glädjebägaren - igen - i form av att koppar visst kan korrodera i rent vatten. Jag tänker inte gå in i detaljfrågan här. Jag kan med en gång deklarara att jag är motståndare till kärnkraft som teknik (kan skriva mer en annan gång om varför). Samtidigt måste vi förhålla oss till de radioaktiva sopor som finns. Men det är inte det jag vill diskutera i det här inlägget, utan kanske snarare det intressanta i hur olika måttstockar vi använder för olika typer av problem eller utmaningar för framtiden.

Vad gäller kärnkraften så anser samhället att det är industrins skyldighet att visa NU på lösningar för hur detta skall hanteras och fungera flera hundra år fram i tiden. Och det är utmärkt. Det hade varit ännu mer utmärkt om man hade krävt det INNAN tillstånd gavs, och statliga subventioner vräktes ut, till kärnkraftindustrin. Men om vi jämför med andra teknologier, så är det ingen som kräver någon som helst förhållande till framtiden. Du får fortsätta köra din bil, och jag får fortsätta flyga mina exotiska (arbets)resor utan att vare sig vi eller bil- eller flygindustrin behöver visa hur man skall klara av framtida koldioxidutsläpp eller peak-oil. Kemikalieindustrin får fortsätta ta fram tusentals nya kemikalier - och släppa ut dem i vår miljö - utan att de behöver ha en aaaaaning om hur de skall hanteras i vår miljö ens i år, och sannerligen inte om 1000 år. Bönder får använda konstgödsel och bekämpningsmedel utan att de har en susning om hur det påverkar vår livsmiljö femtio år i framtiden. Vi bygger ett samhälle på enorm energiförbrukning baserad på resurser som håller på att ta slut.

För nästan alla problem utom kärnkraften anses det vara tillfredsställande att sätta vår tillit till att framtida teknikutveckling kommer "fixa" problemet. Jag är i grund och botten rätt optimistiskt inställd till mänsklig förmåga att hitta nya lösningar på problem, eller att anpassa sig till att det inte gick att hitta någon lösning, men det känns trots allt nu som det är alltför många samverkande faktorer vilka alla ger bilden av samhället som en flotte i en stor flod. Vissa tror att floden bara mynnar ut i ett stort varmt gosigt hav, medan andra tror att ett vattenfall döljer sig bakom varje krök. Att skaffa sig ett par åror eller stakar för att kunna styra vore ju en bra början, kan man tycka.

Saturday 5 March 2011

Carlgren, Carlgren

Vår miljöminister han prioriterar han
ingen kan prioritera som han, minsann
Vad gör klimathot och utrotad varg
eller kemikalier och döda hav- inget gör Anders arg
Men taskiga prognoser från Norrköping
det är något som tänder hans sting

apropos:
Nu tar regeringen tag i väderprognoserna. Miljöminister Andreas Carlgren (C) kräver bättre träffsäkerhet av SMHI. Minst 85 procent på ett år har staten slagit fast.
http://www.svd.se/nyheter/inrikes/regeringen-kraver-ratt-vader_5985689.svd
http://www.dn.se/nyheter/sverige/regeringen-griper-in-mot-smhi