Saturday, 17 April 2010

Mer beroende av naturen än någonsin

Vulkanutbrottet på Island påminner oss, precis som växthuseffekten gör det, om att vi faktiskt är mycket beroende av naturen. Ja, paradoxalt nog så är vi faktiskt ÄNNU MER beroende av naturen än vi var när vi samlare och jägare. I Trädgården Jorden skriver jag så här:

Det finns nog den som tänker att industrialiseringen har lyckats göra människan mindre beroende av naturen, eller kanske inte alls beroende. Men det är en total felsyn. I fångstsamhällena var man beroende av vissa lokala resurser och vissa globala cykler men stora delar av naturen fungerade utan någon omfattande inblandning av oss människor och vi var inte särskilt beroende av dem. I och med jordbruket började vi investera i naturen. Med industrialiseringen förstärktes det och vi blev helt beroende av mängder av mineraler och andra råvaror för vår överlevnad. Tidigare i mänsklighetens historia fanns det inte så stora skäl för oss att bry oss om andra arter och ekosystem, annat än av vördnad för naturen. Denna vördnad kommer fortfarande väl till pass, men nu handlar det om ekologisk, social och ekonomisk nödvändighet.

För jägare och samlare var inte ett vulkanutbrott på Island någon större katastrof, ja inte ens växthuseffekten skulle drabba deras samhälle på samma sätt som det drabbar vårt samhälle, man kunde alltid flytta på sig, och det var väl precis det man gjorde när människan spreds över hela klotet. Jordbrukssamhällena var känsliga för klimatförändringar - men vårt moderna samhälle är faktiskt precis lika beroende av jordbruket som de gamla samhällena. På marginalen kan vi manipulera torka genom bevattning osv. Men det har man gjort i tusentals år redan och dels så har vi redan intecknat det bevattnade jordbrukets högre produktion med fler människor. Den största skillnaden är kanske att vår transportapparat har kapacitet att flytta runt mer produkter och på så sätt kanske minska effekten av lokala missväxter. Men när man ser att nästan en miljard människor har för lite att äta så kan man ju säga att det bara är en teorestisk möjlighet som bara utnyttjas när mottagaren är rik. Det är därför det inte svälter några engelsmän eller japaner trots att de faktiskt producerar mycket mindre del av sin mat än vad afrikanerna gör (något inte så många tänker på). Att frakta mat långa vägar är inte heller något helt nytt. Vid tiden för det Peloponnesiska kriget, 431–404 före vår tideräkning, kom mellan en tredjedel och tre fjärdedelar av maten i Grekland från import (Montgomery
2007) och Romarriket var helt beroende av import från Sardinien och Egypten under långa perioder.

Så trots vår teknosfär är vi mycket beroende av att naturen fungerar. Det är lätt att glömma bort det - men vulkanutbrott på island påminner oss.

19 april:
Susanna Baltcheffsky skriver i SvD om hur flygstoppet är ett jätteexpriment för hur miljön - och annat - påverkas utan flyg. Och så är det ju. Allför få har förstått att finanskrisen faktiskt ledde till enorma minskningar av koldioxidutsläpp. Det är bara Sovjetunionens härdsmälta som lett till lika stora minskningar. Vad Lomborg, Norberg och andra (herrar) än säger - mindre tillväxt leder till mindre utsläpp.

No comments :