Friday, 29 May 2009

Misslyckade samhällen

“civilizations die from suicide, not by murder” (Arnold J Toynbee)

Lika intressant som att titta på vilka samhällen som ”lyckats” så är det upplysande att titta på dem som misslyckats. En reservation skall dock göras: alla samhällen misslyckas för eller senare. Det enda ”rike” som har varit långvarigt och i stort intakt genom årtusenden är Kina. Men inom ramen för detta häpnadsveckande faktum kan vi se många olika Kina, många olika dynastier, vissa av dem mongoliska och slutligen två revolutioner följt av det kommunistiska styret som de sista trettio åren har utvecklats till en av de mest effektiva statskapitalistiska ekonomierna. Men alla andra har sin uppgång och nedgång, och de flesta bara försvinner i historiens skrymslen. Vem kommer ihåg Krimtatarernas storhetstid ? Bara i vår eget hörn av världen så har Sverige genomgått tre storhetstider, vikingatiden, stormaktstiden och den svenska välfärdsmaskinen. Den sistnämnda havererade i samband med en bankbubbla på 1990 talet och har inte hämtat sig sedan dess. Vi har sannolikt sett klimax av den amerikanska dominansen. Nedgången började ungefär vid det förödmjukande nederlaget i Vietnam, och har sedan dess fortsatt. Att nedgången inte är större och kraftigare beror dels på att USA är ett dynamiskt samhälle och att det fortfarande, som enda av de avancerade ekonomierna, har en gynnsam demografi. Men framför allt beror det på att så många andra har tillåtit USA att leva över sina tillgångar genom att ständigt förse den amerikanska marknaden och staten med kapital, vilket använts mer och mer ansvarslöst.

Jarred Diamond studerar i Undergång - Civilisationernas uppgång eller fall (Diamond 2005) ett antal samhällen som har misslyckats eller kollapsat. Han ser miljöförstöring, klimatförändringar, aggressiva grannar, förlust av handelsleder och samhällenas egna svar på dessa förändringar som avgörande:
Pitcairn Island misslyckas pga. miljöförstöring (avskogning) hos deras viktigaste handelspartner. Anasazi i Nordamerika kollapsade pga. avskogning och torka. Mayakulturen kunde inte anpassa sig till klimatförändringar och fientliga grannar. De orsakade också betydande avskogning och erosion kombinerat med befolkningsökning gjorde att dess försörjning kollapsade. Myrdal skriver ”När mayakulturen närmade sig kollapsen ökade krigen och tempelbyggandet, trots att det snarast förstärkte problemen. Byggande av templen, deras sätt att vända sig till gudarna var hur man svarade på sina behov av mening och förståelse, Man insåg inte att man bara förstärkte kollapsen (Myrdal 2008)”. Miljöförstöring, förlust av handelsleder, klimatförändringar, fientliga grannar och en ovilja/oförmåga att anpassa sig till dessa förändringar orsakade kollapsen av vikingabosättningen på Grönland.

Vad gäller miljöförstöring nämner Diamond följande viktiga faktorer:
Avskogning
Jordförstöring
Vattenproblem
Överexploatering av jakt eller fiske
Introduktion av främmande arter (se exemplet tidigare om Påskön)
Befolkningstillväxt
Ökad tryck på resurserna per person.
Som nämnts så är det i de flesta fall oförmågan hos samhällena att ta itu med de ökande problemen som gör att samhällena kollapsar. I de flesta fall hade undergången kunnat avvärjas med väl avpassade åtgärder.

Känns det igen? Om så är fallet är det inte konstigt. Miljöproblem, inte minst avskogning och erosion har följt människan i spåren under lång tid. Platon beskriver i Kritias hur matjorden i Grekland och speciellt på öarna spolats i havet och ”bara lämnat skelettet kvar”. De flesta civilisationers långsamma förfall kan härledas till misskötsel av jorden, de som klarat sig länge har haft unika förutsättningar, så har t.ex. Egyptens jordbruk hela tiden levt på det rika slam som Nilen fört med sig från det stora upptagningsområdet. Detta har tillfört ny mull och nya näringsämnen hela tiden. David Montgomery hävdar i ”dirt, the erosion of civilizations” att de flesta kulturer varar mellan fem hundra och tusen år. De börjar med goda jordar vilka har byggts upp av naturen. Bördiga bergsområden med god nederbörd odlas upp, men erosionen leder till minskad avkastning. En växande befolkning odlar mer och mer marginella jordar tills hela kulturen slutligen kollapsar, områden avfolkas för att inte befolkas igen förrän naturen under något tusentals år har byggt upp mullen igen. Montgomery visar bla att Schwartzwald i Tyskland har genomgått tre sådana cykler. (Montgomery 2007)

Även de förluster av handelsleder som Diamond pratar om som avgörande handlar mycket om ekologisk anpassning. Den tidiga handeln kan i första hand ses som ekologiskt motiverad, dvs den gällde resurser vilka var livsnödvändiga men saknades i ett visst område, t.ex. salt, metaller för verktyg, vissa födoämnen av stor betydelse för näringsförsörjning. Därför är förlusten av handelskedjor för dessa kritiska resurser inte bara en ekonomisk katastrof, men i ännu högre utsträckning en ekologisk katastrof.

Alla dessa problem är fortsatt stora problem. Det är viktigt att inse att Diamond inte hävdar att miljöförstöring måste alltid vara en huvudfaktor i samhällskollapser. Han nämner Sovjetunionens och Karthagos fall som exempel på motsatsen. Miljöfrågorna var förvisso lite av symbolfrågor för frihetsrörelserna i till exempel Baltikum, men det vore en stor överdrift att påstå att miljöproblem och därtill hörande protester drev fram Sovjetunionens kollaps.

Av de miljöfaktorer som Diamond nämner ovan så är alla fortfarande kritiska. Främmande arter, som i fallet Påskän har sina problem men sannolikt inte av den graden att det skulle kunna på något existerande samhälle att kollapsa. Alla de andra kan skapa nog så allvarliga kriser. Nya miljöproblem, vilka vi kommer diskutera mer i det följande, vilka skulle kunna leda till samhällens kollaps är:
Växthuseffekten
Rubbningar i kvävecykeln
Ökning av skadliga ämnen i miljön
Energibrist
Överexploatering av jordens fotosynteskapacitet.
Brist på en viss råvara

Lärdomarna är uppenbara. Förutom förlust av handelsleder så är många samhällen idag utsatta för den typen av problem som har orsakat tidigare civilisationers fall. Och precis som tidigare är det verkliga hotet vår egen oförmåga att vidta åtgärder i tid.

1 comment :

Anonymous said...

är det ett misslyckande, verkligen?